På de här sidorna samlas stöd och konkreta verktyg kopplade till universitetets IP-policy.
Sidorna kommer successivt att byggas ut. Nedan finns en sammanställning av ett antal vanliga frågor och svar kopplade till IP-policyn och arbetet med immateriella rättigheter.
Med uttrycket “kostnadsfri nyttjanderätt” menas att universitetet inte behöver betala ut någon ytterligare ersättning än den ordinarie lönen till den anställde för användande av immateriella rättigheter, inom policyns begränsningar.
En immateriell rättighet kan ha ett fysiskt uttryck. Exempel på sådana kan vara tryckt material, biologiskt material, prototyper osv. Konstnärliga uttryck omfattas inte.
Det fysiska uttrycket ägs av Göteborg universitet när universitetets resurser har använts för att skapa uttrycket. Sådana resurser kan t.ex. vara pengar och annat material. Prototyper och andra fysiska uttryck av immateriella rättigheter som skapas med forskningsmedel och annan offentlig finansiering som den anställde får i egenskap av forskare vid Göteborgs universitet ägs alltså av universitetet.
Det finns också fall där det fysiska uttrycket anses vara en allmän handling och då omfattas det även av offentlighetsprincipen.
Universitetet gör dock inga anspråk på fysiska uttryck av immateriella tillgångar som den anställde har skapat med sina privata resurser.
Policyn nämner att “Om någon annan överenskommelse om nyttjanderätt ska ingås mellan Göteborgs universitet och den anställde än som framgår här ska detta uttryckligen framgå, lämpligen i en skriftlig överenskommelse“. Denna typ av särskild överenskommelse grundar sig typiskt sett i att arbetsgivaren förutser en större strategisk satsning som leder till eller kräver ett breddat användande av forskningsresultat. I denna situation är det arbetsgivaren, vanligtvis genom prefekten på berörd institution, som också ska ansvara för att en överenskommelse skrivs med berörd personal. Det kan dock hända att dessa strategiska satsningar grundas i åtaganden gentemot en finansiär i projekt initierade av den anställde, och i dessa fall är det rimligt att ansvaret faller på ansvarig forskare att informera prefekt om att skyldigheten gentemot finansiären föreligger.
När du interagerar med samarbetspartners, finansiärer, konsulter osv. eller när du åtar dig uppdrag så är det vanligt att dessa parter vill ha utbyte från samarbetet eller uppdraget i form av olika anspråk på de resultat som skapas i projekten. För att undvika konflikter i efterhand är det bra att skriva ner vilka principer som ska styra samverkan innan projektet startar. Bland dessa principer kan det t.ex. vara bra att ha med en tidsperiod under vilken parterna kan utöva sin rätt att begära nyttjanderätt eller göra andra anspråk på immateriella rättigheter. Avtal och överenskommelser i skriftlig form underlättar ofta för att påbörja en diskussion kring dessa principer, och leder till tydlighet och förutsebarhet i ett senare skede.
Om inget har avtalats kommer rätten till immateriella rättigheter som skapas i projektet att bedömas utifrån gällande lagar på området. Vanligtvis är konsekvensen av detta att den som skapat en immateriell rättighet får ensamrätt till densamma och kan styra andra parters användande genom att t.ex. utesluta dem från användande eller kräva betalning för att få nyttja den immateriella rättigheten. Det innebär att det är upp till den skapande forskaren att tillåta externa parters, inklusive samarbetsparters, nyttjande. Likaså, om visst skapande har gjorts av anställda hos samarbetsparten, en konsult eller en student, och dessa inte är bundna genom avtal så kan alltså universitetets nyttjande av dessa resultat vara begränsat eftersom dessa personer eller deras arbetsgivare har de immateriella rättigheterna till resultat.
Det är vanliga är att krav på nyttjande framställs i samband med att projekt startas upp, t.ex. i ett bidragsavtal eller uppdragsavtal, eller när en samarbetspart efter projektslut vill nyttja immateriella rättigheter för kommersiella aktiviteter.
Affärsjuristerna och innovationsrådgivarna vid Forsknings- och innovationskontoret kan ge stöd till anställda vid Göteborgs universitet vid upprättande av avtal, samt rådgivning i andra frågor som rör immateriella rättigheter.
Vid samarbeten med såväl kommersiella som offentliga samarbetsparter förekommer det att den andra parten försöker få möjlighet att begränsa publicering av resultat. Denna begränsning kan vara innehållsmässig eller relaterad till tidsperiod för publicering. Detta kan stå i motsats till universitetets intresse av att fritt kunna publicera resultaten från samverkan.
Om det inte finns något avtal eller överenskommelse mellan parterna där rätten att publicera fritt framgår kan samverkansparten försöka begränsa publikationer genom att använda sig av anspråk kring immaterialrätt eller hot om andra typer av konsekvenser.
För att säkerställa rätten till fri publicering rekommenderas forskare att reglera samverkan med externa parter genom skriftliga avtal eller överenskommelser, där principen om fri publicering framgår. Där kan parterna också komma överens om vissa rimliga begränsningar kring vad som publiceras och när. Huvudregeln bör alltid vara att publicering är tillåten, men att samverkansparten kan begära att dennes sekretessbelagda information tas bort från publikationen, samt att publiceringen kan fördröjas med max tre (3) månader för att möjliggöra ansökan om immaterialrättsligt skydd. Forskaren ska dock vara fri att publicera resultaten från forskningen även om samverkansparten har andra invändningar mot innehållet, t.ex. att det visar negativa effekter av samverkanspartens tjänst eller produkt. Ändringar i innehållet ska inte heller vara så långtgående att de riskerar det vetenskapliga värdet av publikationen.
Motsatsvis finns det krav från vissa finansiärer att publikationer ska göras tillgängliga under Open Access. I dessa fall är det finansiärens villkor som ytterst styr publiceringsprocessen.
För stöd i dessa frågor rekommenderas forskaren att kontakta affärsjurist vid Forsknings- och innovationskontoret för rådgivning.
Om studenten får en anställning vid universitetet för att kunna delta i projektet behandlas rättigheterna på samma sätt som för övrig forskande personal och Policy för immateriella rättigheter vid Göteborgs universitet gäller. I detta fall krävs inget ytterligare avtal med studenten.
Behovet av skriftliga avtal när studenter involveras i forskningsprojekt utan att ha en anställning vid universitetet beror på projektet och vad du förväntar dig att studenten ska bidra med. Eftersom studenten inte är anställd vid universitetet har de samma status som en extern part, och universitetet har inga automatiska rättigheter att få använda de resultat som skapas av studenten. Om studenten förväntas skapa resultat som omfattas av immaterialrättsligt skydd och där projektet inkluderar samarbetsparter med avtalade nyttjanderätter eller där forskargruppen har andra särskilda anledningar att behöva en nyttjanderätt till studentens resultat krävs alltså ett avtal som förtydligar vilken rätt universitetet får i förhållande till dessa resultat. Om studenten involveras i ett projekt som behandlar personuppgifter kan det också behövas avtal för att säkerställa att universitetet uppfyller krav i dataskyddslagstiftningen.
Notera att dessa svar gäller för studenter på grund- och avancerad nivå. För forskarstudenter, d.v.s. doktorander, finns antingen en anställning vid Göteborgs universitet i grunden och då behövs inga ytterligare avtal, eller så ska det finnas ett avtal om samverkansdoktorand med doktorandens arbetsgivare.
Något särskilt kan sägas om projekt där många parter bidrar samtidigt så som i mjukvaruutveckling. I dessa fall kan förutsättningarna vara annorlunda från andra projekt och kräva särskild eftertanke. Forsknings- och innovationskontoret kan stötta i utredning av frågan och lämpliga lösningar.
När en samverkansdoktorand antas vid Göteborgs universitet ska det skrivas ett avtal mellan Göteborgs universitet och doktorandens arbetsgivare. I dessa avtal regleras bland annat ekonomi och rättigheter till resultat, men även sekretess. Det är dock upp till dig som anställd vid universitetet att säkerställa att information som skyddas av sekretess inte sprids till parter som inte är behöriga att ta del av informationen, t.ex. när du i ett projekt har tagit emot hemlig information från en samarbetspart eller när du behandlar personuppgifter. För att underlätta översikten av vilken information som kan delas med vem, och särskilt vilken information som kan delas med en samverkansdoktorand, är det bra att överväga hur du kan hålla dina olika forskningsprojekt separerade från varandra. Det är också vanligt att kräva att information som mottas från en samarbetspart ska märkas med “sekretess”, “hemlig”, “confidential information” eller liknande för att ytterligare underlätta hanteringen.
Det är viktigt att notera att offentlighetsprincipen alltid gäller för verksamhet som utförs vid Göteborgs universitet, och information som överlämnas till forskare vid universitetet kan komma att bli föremål för prövning om utlämnande av allmän handling.
Om du har anlitat en extern konsult eller annan underleverantör för att utföra arbete i ditt forskningsprojekt så är det formellt Göteborgs universitet som är uppdragsgivare och betalar för tjänsten. Det innebär att det är universitetet som får rätt att använda resultaten av det uppdraget, och inte den enskilde anställde eller forskargruppen som beställt tjänsten.
I brist på annan överenskommelse så tolkas rätten till forskningsresultat och immateriella rättigheter som skapas i projektet utifrån gällande lagar på området. Grundprincipen är att den som skapat en immateriell rättighet får ensamrätt till densamma och kan styra andra parters användande genom att t.ex. utesluta dem från användande eller kräva betalning för att få använda den immateriella rättigheten. Vid uppdragssituationer är dock ofta tolkningen att uppdragsgivaren har en nyttjanderätt för de syften som uppdraget omfattar. Denna nyttjanderätt tolkas snävt och innebär att annan användning kräver särskild licens från konsulten eller underleverantören.
Ovanstående innebär att om inget annat har avtalats så får immateriella rättigheter som skapas av en konsult eller annan underleverantör endast användas för de syften de köpts in. Användande i nyttiggörande innefattas vanligtvis inte i denna rätt.
För att skapa tydlighet och möjliggöra ett bredare nyttjande rekommenderas att alltid skriva avtal med konsulter eller andra underleverantörer som engageras i forskningsprojekt. Huvudprincipen i dessa avtal ska vara att Göteborgs universitet och du som anställd har en fri nyttjanderätt till resultaten från uppdraget eller tjänsten, men det går även att avtala att t.ex. att rätten till resultaten helt ska överlåtas från konsulten. Överlåtelse av rättigheter till anställda vid Göteborgs universitet för att använda de immateriella rättigheterna i privat regi kräver att prefekt gör bedömningen att sådan överlåtelse kan ske utan risk för brott mot gällande lagar och regler eller avtal och ska dokumenteras skriftligt.
Som huvudregel ska denna typ av köp undvikas, men det kan var möjligt att gå vidare med en utredning om köpet är nödvändigt för den fortsatta forskningen.
Om Göteborgs universitet ska ha en ekonomisk transaktion med ett bolag eller organisation som ägs av en anställd eller dennes närstående får den anställde inte delta i handläggningen av eller beslut i ärende som rör universitetets förhållande till bolaget. Transaktioner med sådana bolag ska hanteras i enlighet med Göteborgs universitets Handläggningsordning för transaktioner med anställdas eller närståendes bolag och beslut i frågan ska tas av dekan. Det är av särskild vikt att involverade personer värnar om forskningens och forskargruppens oberoende och opartiskhet, samt att gällande regler och riktlinjer för jäv och bisysslor efterlevs.
Om det är en tjänst som har utvecklats är det av extra vikt att denna inte anses konkurrera med den anställdes arbete vid universitetet, då grundprincipen är att en anställd inte ska få annan ersättning än lön för arbete som kan utföras inom ramen för anställningen.
Till webbsidan för stydokument
Om du har frågor som ännu inte besvarats på de här sidorna, får du gärna kontakta oss.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/service-stod/ip-policy/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28