En av de viktigaste delarna i ett forskningsprojekt är hantering av forskningsdata och hur forskningen dokumenteras. Datahantering handlar om hur forskningsmaterial hanteras, organiseras och struktureras under forskningsprocessen.
Forskningsdatastödet har i uppdrag att bistå med råd och stöd vid hantering av forskningsdata genom hela forskningsprocessen för alla forskare vid Göteborgs universitet.
En definition av forskningsdata är den som formuleras i Vetenskapsrådets rapport Öppen tillgång (open access) till forskningsdata – en omvärldsbeskrivning 2014:
”här avses digital information som har samlats in för att analyseras i ett vetenskapligt syfte […]. Exempel på sådana forskningsdata är resultat från experiment och mätningar, observationer från fältarbete, statistik, enkätsvar, intervjuer och bilder.”
Use the "In English" link at the top of the page.
Forskningsdata ska uppfylla de så kallade FAIR-principerna. Begreppet FAIR står för att data ska vara sökbara (Findable), tillgängliga (Accessible), interoperabla (Interoperable) och återanvändningsbara (Reusable). De flesta av principerna har att göra med hur data är beskrivna och vilka dataformat som används. Stora initiativ som European Open Science Cloud (EOSC) ansluter till FAIR och Vetenskapsrådet har publicerat dessa principer i en svensk rapport ”Kriterier för FAIR forskningsdata” (se nedan).
Indirekt innebär detta att man även behöver ta FAIR-principerna i beaktande när man hanterar sina data och utformar sin datahanteringsplan. FFAIR-principerna för forskningsdata spelar en viktig roll i målen för öppen vetenskap (Open Science), men ska uppfyllas både för öppet tillgängliga data och för data med begränsad åtkomst. Du kan läsa mer om universitetets arbete med öppen vetenskap via länkarna nedan.
På dessa sidor samlas information om olika aspekter av forskningsetik. Syftet är att ge dig som forskare kunskap och bakgrundsinformation som ger förutsättningar att ställa rätt frågor för att säkerställa forskningens lämplighet. Det forskningsetiska området regleras av lagar och regler, och ett system för etikprövning. Utöver det finns också ett slags normsystem, som brukar kallas god forskningssed.
Personuppgifter är all slags information som kan knytas till en fysisk person som är i livet, till exempel namn, personnummer, bilder och kontaktuppgifter. EU:s allmänna dataskyddsförordning, på engelska förkortat GDPR (The General Data Protection Regulation), är en förordning inom EU som värnar enskildas rätt till skydd av personuppgifter. Den svenska dataskyddslagen innehåller kompletterande nationella bestämmelser till GDPR. På de här sidorna hittar du information, råd och stöd för behandling av personuppgifter inom universitetets verksamhet.
Universitetets verksamhet är helt beroende av information, som till exempel forskningsdata, som universitetet både konsumerar, producerar och delar. För att informationen ska kunna användas till det den är avsedd för måste den vara tillförlitlig och tillgänglig, och inte komma obehöriga till del. Det är precis detta som informationssäkerhet syftar till. Arbetet med informationssäkerhet ska säkerställa:
Stöd kring hur forskningsmaterial hanteras, organiseras och struktureras under forskningsprocessen.
Stöd kring finansiering, avtal och nyttiggörande av forskning.
Beräkna kostnader i samband med ansökningar om bidrag.
Stöd kring bland annat referenshantering och publiceringsstrategier.
Gemensam info för alla universitetets doktorander.
Vetenskapsrådet samordnar Sveriges arbete med att införa öppen tillgång till forskningsdata.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/service-stod/hantering-av-forskningsdata/?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fsnd.gu.se%2Fsv%2Fsamarbetsportalen%2Fsnd-n%25C3%25A4tverket
Utskriftsdatum:
2023-10-01