Göteborgs universitet har tillsammans med samtliga universitet och högskolor skrivit under klimatramverket som initierats av Chalmers och KTH och utarbetats i ett samarbete mellan svenska universitet och högskolor. Sedan 2021 är Klimatramverket en del av SUHF:s arbetsområden. Ambitionen är att vi tillsammans ska bidra tydligt till klimatomställningen i linje med samhällets nationella och internationella åtaganden.
Klimatutmaningen kräver förändringar inom alla samhällssektorer. Universitet och högskolor har en central roll i det arbetet. Vi har en viktig uppgift att bidra till klimatomställningen genom vår undervisning, forskning och samverkan, men vi behöver också minska klimatpåverkan från vår egen verksamhet.
Fokus för klimatramverket ligger på utsläpp från lärosätenas egna aktiviteter (så kallad direkt klimatpåverkan), men till viss del tas också kärnverksamheten upp: utbildning, forskning och samverkan (indirekt klimatpåverkan).
Vi som har anslutit oss till klimatramverket ser klimatet som en avgörande och prioriterad framtidsfråga. Klimatramverket beskriver hur universitet och högskolor kan förhålla sig till Parisavtalets intentioner om att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader.
Klimatramverket består av ett kort dokument som är kopplat till en längre vägledning, som bland annat beskriver ett antal nyckelområden för klimatpåverkan från högskolesektorn. Med hjälp av denna vägledning kommer varje lärosäte välja ut områden där man sätter upp mål och genomför åtgärder utifrån sina egna förutsättningar.
Undertecknad avsiktsförklaring
Göteborgs universitet anslöt sig till klimatramverket i september 2019 efter en bred samstämmighet i verksamheterna. Koordineringsgruppen för klimatramverket (arbetsgruppen som det hette då) tog fram en ursprunglig rapport om de prioriterade områden som organisationen skulle arbeta med och denna rapport låg sedan till grund för olika insatser och åtgärder.
Koordineringsgruppen upplöstes i juni 2023 detta då arbetet bedömdes gå in i en annorlunda fas med behov av annan styrning. Koordineringsgruppens arbete sammanfattades i ett PM där även ett antal rekommendationer för vidare arbete lades fram.
Detta PM finns att ta del av här: PM koordineringsgruppen 2023
Koordineringsgruppen för klimatramverket beställde en utredning som skulle ligga till grund för GU:s arbete inom klimatramverket och denna färdigställdes i börjn av 2020. Den finns att läsa här:
Rapport: Göteborgs universitets klimatavtryck 2019-2020
Rektor fattade i oktober 2021 beslut om hur universitetet kommer att arbeta med implementeringen av klimatramverket. Koordineringsgruppen genomförde under vintern/våren 2022 lanseringsmöten vid samtliga fakulteter, gemensamma förvaltningen och universitetsbiblioteket där beslutet avseende konceptet med koldioxidbudget diskuterades samt vilket stöd som kommer att finnas i arbetet med koldioxidbudget.
Utöver dessa möten så har det även genomförts seminarier i kompetensutvecklingsportalen och andra träffar inom organisationen.
Rektors beslut avseende implementering av klimatramverket och koldioxidbudget
Utifrån vårt bestämda basår, 2019, ska vi minska våra koldioxidutsläpp i två steg:
Det långsiktiga målet är sedan att organisationen ska vara klimatneutral till 2045. Detta i linje med Sveriges övergripande målsättning.
Koordineringsgruppen har arbetat fram en risklista inför implementeringen av koldioxidbudgeten. Risklistan kommer vara ett återkommande inslag vid gruppens möten under kommande år.
Här finns länken till CIS
De som behöver åtkomst till verktyget ska få särskilt mejl om detta.
Utveckling av verktyget sker fortlöpande och efter sommaren bör vi ha åstadkommit en Single Sign On (SSO) som gör att flera kan få tillgång.
I väntan på detta går det bra att kontakta Fredrik Högberg, GMV.
Systemstödet och verktyget Carbon Intelligence System (CIS), kommer att aktiveras den 30 juni 2022.
Koldioxidbudgeten i sig kan sägas vara i kraft i och med rektorsbeslutet i oktober 2021 men det är först när verktyget CIS finns på plats den 30 juni 2022 som fakulteterna och institutionerna kan se hur just deras utsläpp ser ut.
Nedan en att-sats ur rektorsbeslutet som tydliggör hur GU arbetar med koldioxidbudget samt anger startpunkten till vårterminen 2022.
att universitetsledningens stab får i uppdrag att, i samråd med arbetsgruppen för klimatramverket och ekonomienheten, integrera arbetet med reducering av koldioxidutsläpp i ordinarie processer för planering (verksamhetsplaner) och uppföljning (verksamhetsdialoger) från och med VT 2022.
Koldioxidbudgeten är en övergripande åtgärd för styrning och uppföljning av organisationens utsläpp. Göteborgs universitet beslutade hösten 2019 att ansluta sig till Klimatramverket för universitet och högskolor som en del av universitetets klimatarbete. Koldioxidbudgeten tillsammans med klimatbelastningsutredningen och klimatväxling med klimatfonden är delar av en implementering av denna.
Enligt verksamhetsplanen 2022 så ska koldioxidbudgeten styra organisationens utsläpp som en del av ett långsiktigt systematiskt hållbarhetsarbete för att minska den egna miljöpåverkan.
Att samtliga fakulteter, universitetsbiblioteket, gemensamma förvaltningen inklusive de nationella enheterna har en koldioxidbudget att förhålla sig till när man planerar sin verksamhet i strävan att nå universitetets och regeringens klimatmål. Till det introduceras ett tekniskt systemstöd, det webbaserade business Intelligence-verktyget från Svalna.
Verktyget benämns CIS, Carbon Intelligence System och möjliggör planering och uppföljning av koldioxidutsläppen (läs mer längre ned på sidan under “Hur fungerar Svalnas Carbon Intelligence System”).
Göteborgs universitets mål enligt rektorsbeslut hösten 2021 är att minska utsläppen i två etapper: inledningsvis med 25% till sista december 2023 och efter detta med 50% till sista december 2029.
Tidigt under arbetet med klimatramverket bestämdes ett basår 2019, då utsläppen var knappt 42 000 ton koldioxidekvivalenter. Utifrån denna mängd ska minskningar av utsläppen göras över tid med olika åtgärder för att nå universitetets ovan nämnda uppsatta mål
Alla aktiviteter som sker och bekostas inom organisationen som t.ex. inköp av varor och tjänster, tjänsteresor, användande av fastigheter, fordon, maskiner och energianvändning etc.
Det som inte ingår är resor från och till arbetet, lönekostnader och den “inbyggda” belastningen för fastigheter, dvs den koldioxid som släpptes ut då fastigheterna byggdes. Klimatbelastningsutredningen (dnr. GU 2019/1598) används som avgränsning för utsläppsområden.
Verktyget beräknar universitetets koldioxidbelastning genom en analys av organisationens fakturor. Det tillhörande webbaserade gränssnittet ger en möjlighet att se universitets klimatavtryck inom områdena tjänster, transport & resor, varor, fastigheter, energi, mat & logi och övrigt på årsbasis på fakultets och institutionsnivå.
Verktyget kommer även att visa utsläppen på tertialbasis så att vi får en tätare uppföljning av hur vi ligger till gentemot målen.
Vi kommer att skapa en rutin för införandet av förbättrade data avseende utsläppsintensiteter, det vill säga då vi själva har verifierade data som vi vill ersätta CIS-verktygets utsläppsintensiteter med.
Rektor beslutade 2021-10-21 (dnr GU 2019/1598) om uppdrag till samtliga fakulteter, universitetsbiblioteket och gemensamma förvaltningen att reducera koldioxidutsläpp. Koordineringsgruppen för klimatramverket arbetar därtill kontinuerligt med att koordinera GU:s klimatarbete. Universitetsledningens stab har i uppdrag att, i samråd med arbetsgruppen för klimatramverket och ekonomienheten, integrera arbetet med reducering av koldioxidutsläpp i ordinarie processer för planering (verksamhetsplaner) och uppföljning (verksamhetsdialoger) från och med vårterminen 2022. Formellt är det alltså dekan, överbibliotekarien och universitetsdirektören som förväntas svara upp på målen till rektor.
Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) bistår organisationen med stöd och vägledning i universitetets arbete med koldioxidbudgeten. Dels kontinuerligt i koordineringsgruppen för klimatramverket, dels genom kontinuerliga möten med universitetets miljörepresentanter och andra informationsinsatser som seminarier och utbildningar. Denna FAQ kommer att uppdateras kontinuerligt och finnas som ett stöd.
Utsläpp från tjänsteresor bokförs och påverkar möjligheten att hålla budgeten och budgetminskningarna.
Från och med mars 2022 så läggs en schablonavgift på 400 kr per flygbiljett som går till universitetets interna klimatfond. Dessa medel nyttjas till systemstöd och övergripande och gemensamma åtgärder under åren 2022–2023.
Koordineringsgruppen för klimatramverket har mandat att besluta om användningen av klimatfonden.
Alla resor som bekostas av Göteborgs universitet är en del av koldioxidbudgeten och dess utsläpp registreras och bokförs. Detta innebär att exempelvis gästforskarnas eller andra gästers resor som betalas av universitetet blir en del av belastningen i koldioxidbudgeten.
Dessa utsläpp ingår idag i koldioxidbudgeten för universitetet. ALF/TUA/ULF är ekonomiska transaktioner som görs från universitetet till Västra götalandsregionen och Göteborgsregionen för att genomföra praktik i läkar- och tandläkarutbildningarna samt lärarutbildningarna.
Koordineringsgruppen för klimatramverket är medvetna om att dessa ”utsläpp” är av en särskild karaktär och kommer analysera ytterligare hur dessa bör hanteras framöver.
Vill du veta mer om Göteborgs universitets arbete med klimatramverket?
Välkommen att kontakta hållbarhetssamordnare Fredrik Högberg, 0766-18 55 38, fredrik.hogberg@gu.se.
Gruppen upplöstes i juni 2023. Arbete med nya former för klimatramverkets verkställande pågår.
Rektorsbeslut klimatarbete och intern klimatfond 2023
Universitetsgemensamma åtgärder för implementering av klimatramverket
RB GU2019-1598 Anslutning till Klimatramverket för universitet och högskolor
RB GU2019-1598 Inrättande av arbetsgrupp för implementering av klimatramverket
RB GU2019-1598 Uppdrag utredning rörande anslutning till klimatramverket
GU 2019-1598 Implementera klimatramverket
Här finns länken till CIS
De som behöver åtkomst till verktyget ska få särskilt mejl om detta.
Utveckling av verktyget sker fortlöpande och efter sommaren bör vi ha åstadkommit en Single Sign On (SSO) som gör att flera kan få tillgång.
I väntan på detta går det bra att kontakta Fredrik Högberg, GMV.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/organisation/klimatramverk/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29