Nyhet: 2018-09-18
Alla har inte samma chans att bli antagna till konsthögskolor. I en nyligen publicerad artikel tittar Cecilia Torquato, lektor i film på Akademin Valand vid Göteborgs universitet, närmare på det svenska urvalssystemet.
Antagning till konstskolor utgår oftast ifrån arbetsprover, letter of intent och intervjuer. Som jurymedlem är det viktigt att vara medveten om vilka värderingar och vilket språk som premieras i arbetsproverna. De som befinner sig i en förmånlig position i samhället är inte alltid medvetna om sina egna ideal – och var dessa kommer ifrån.
– Även om intentionerna är de bästa, kan det lätt bli så att en icke-vit eller en person från arbetarklassen är välkommen först om den passar in i den idé som beslutsfattarna har om dessa grupper. Vem är berättigad att berätta vilken historia? säger Cecilia Torquato, lektor i film vid Akademin Valand.
I sin text tittar hon närmare på antagningsprocessen till konsthögskolor i Sverige och ifrågasätter vår vedertagna idé om rättvisa och förtjänst när det kommer till urval. Hon presenterar också den brasilianska erfarenheten med kvotering och hur revolutionerande det varit för samhället när de som tidigare inte haft tillgång till högre utbildning på grund av historiska och ekonomiska orättvisor äntligen fått en chans. Hon understryker att länderna har många olikheter, i Sverige är det till exempel inte lagligt att kvotera till högskolestudier, det är inte heller det hon föreslår. Men en jämförelse blir ändå talande menar Cecilia Torquato.
"Idén om att alla kan komma långt, bara de anstränger sig tillräckligt hårt, blir ett sätt att rättfärdiga diskriminering och rasism."– Jag använder mig av det brasilianska exemplet eftersom det är effektivt för att ge en bild av hur den liberala idén om rättvisa kan bli väldigt orättvis när den appliceras på ett ojämlikt samhälle. Jag går igenom begreppet
meritokrati och hur idén om att alla kan komma långt, bara de anstränger sig tillräckligt hårt, blir ett sätt att rättfärdiga diskriminering och rasism. Det är en uppfattning som utgår ifrån att systemet är rättvist – vilket det inte är.
Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD:s rapport som publicerades förra året visade att den svenska ekonomin var stark men också att Sverige är det land i Europa där inkomstklyftorna ökar mest. I och med detta har även problemet med socialt segregerade skolor fördjupats.
– Ojämlikhet i fråga om utbildning och dåliga förutsättningar för inlärning ger konsekvenser från grundskolan upp till högskolan och vidare ut på arbetsmarknaden och i samhället. Jag anser att vi måste bli medvetna om hur orättvisor byggs in i systemet för att kunna stoppa en sådan utveckling.
När det gäller Konsthögskolor visade Statistiska centralbyråns och UKÄ:s senaste mätning att det konstnärliga området har lägst andel studenter med utländsk bakgrund, bara 15 procent. De flesta som går på konstnärliga högskolor idag är vita och har sin bakgrund i medelklassen.
Trots ansträngningar för att öka antal sökanden från andra samhällsgrupper har situationen inte förändrats nämnvärt. I sin text listar Cecilia Torquato olika åtgärder för att undvika diskriminering i urvalsprocessen såsom till exempel strävan efter en heterogen urvalskommitté, användning av pseudonymer i samband med arbetsprover och vaksamhet kring vilket språk premieras.
– De som befinner sig i en förmånlig position i samhället är inte alltid medvetna om sina egna ideal och vad dessa kommer ifrån. Även om intentionerna är de bästa så kan det lätt bli så att en icke-vit eller en person från arbetarklassen är välkommen först om den passar in i den idé som beslutsfattarna har om dessa grupper. Vem är berättigad att berätta vilken historia?
The Reorientation of Fairness in Higher Education – A brief look into the Brazilian quota-system and social and ethnic inclusion in art schools in Sweden
Texten är en högskolepedagogisk text vars syfte är att bidra till samtal och perspektiv på undervisning och utbildningsfrågor. Här hittar du alla högskolepedagogiska texter: https://pil.gu.se/publicerat/texter
Länk till texten i fulltext: https://pil.gu.se/digitalAssets/1691/1691989_torquato-fairness-.pdf
Cecilia Torquato De Oliveira är filmare med kandidatexamen från Filmhögskolan i Göteborg 1999-2002 med master i filmkonst 2010-11 på Akademin Valand. Mellan 1997-98 gick hon animationsutbildningen i Eksjö som drivs av Konstfack Stockholm. I Brasilien studerade hon kommunikation 1990-94. Hon är född i Sverige, uppvuxen i Brasilien och nu bosatt i Sverige.
Under de senaste sju åren har Cecilia varit knuten till Akademin Valand i Göteborg där hon bland annat har ansvarat för magisterprogrammet Filmiska Processer. Hon driver bolaget Kvarteret Filmproduktion sedan 2011 och flera av hennes kortfilmer har visats på en mängd internationella filmfestivaler.
Artikeln publicerades först på: akademinvaland.gu.se
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/internt-konst/Nyheter/nyheter-detalj//perspektiv-pa-rattvisa-vid-antagning-till-konsthogskolor-diskuteras-i-ny-artikel.cid1585742?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28