På dessa sidor samlas information om olika aspekter av forskningsetik. Syftet är att ge dig som forskare kunskap och bakgrundsinformation som ger dig förutsättningar att ställa rätt frågor för att säkerställa forskningens lämplighet. Det forskningsetiska området regleras av lagar och regler, och ett system för etikprövning. Utöver det finns också ett slags normsystem, som brukar kallas god forskningssed.
Forskning som involverar människor eller behandling av personuppgifter kan omfattas av kravet på etikprövning. Etikprövning utförs av Etikprövningsmyndigheten.
Forskning som innefattar djurförsök omfattas av ett särskilt regelverk och tillståndsförfarande.
Mer information:
FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) syftar till att både bevara och hållbart använda den biologiska mångfalden och åstadkomma en rättvis fördelning av nyttan vid användning av genetiska resurser. Vid konventionens partsmöte 2010 antogs Nagoyaprotokollet, som reglerar tillträde till och rättvis nyttodelning från användningen av genetiska resurser och/eller traditionell kunskap som rör sådana resurser.
(Informationen kommer från Naturvårdsverkets webbplats)
Med oredlighet i forskning avses allvarliga avvikelser från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning. Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (Npof) är en statlig myndighet som prövar frågor om oredlighet i forskning.
På Göteborgs universitet ger Rådet för prövning av avvikelser från god forskningssed stöd till rektor i frågor som rör avvikelser från god forskningssed och i att ta ställning till vilka anmälningar om misstänkt oredlighet som bör överlämnas till den Npof.
Misstanke om avvikelser från god forskningssed vid Göteborgs universitet anmäls till rektor@gu.se.
Varje persons deltagande i en forskningsstudie måste vara informerat, frivilligt och uttryckt.
Den tillfrågade/deltagande personen måste ha fått korrekt och relevant information om studien, och om vad deltagandet innebär. Detta omfattar bland annat:
Personuppgifter hanteras ofta i forskningen och det är forskarens ansvar att upplysa om personens rättigheter enligt dataskyddsförordningen.
Personuppgifter är all slags information som kan knytas till en fysisk person som är i livet, till exempel namn, personnummer, bilder och kontaktuppgifter. Dataskyddsförordningen, på engelska förkortat GDPR (The General Data Protection Regulation), är en förordning inom EU som värnar enskildas rätt till skydd av personuppgifter. Den svenska dataskyddslagen innehåller kompletterande nationella bestämmelser till GDPR.
Forskningsetiska frågeställningar ska du i första hand ställa till din handledare.
Ansvarigt för att säkra stöd till forskare och ledning i frågor som rör forskningsetik.
SA:s webbplats med samlad information om forskningsetik.
Anna Zettergren, Forskningsrådgivare med inriktning mot forskningsetik
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/forskningsochinnovationskontoret/forskningsetik/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29