Hur och var din forskning publiceras kan ha konsekvenser för hur lätt den är att hitta, vem som läser och hur dess kvalitet bedöms.
Nedanstående råd och tips är tänkta att hjälpa dig överväga olika publiceringskanaler utifrån vilken kvalitetsgranskning, synlighet och potentiellt genomslag texten kommer att få.
En viktig del i valet av publikationskanal är att ta reda på vilket anseende publikationskanalen har bland dina kollegor, inom ditt forskningsfält eller hos den målgrupp du vill ska läsa texten, om du rör dig utanför din egen disciplin.
Forskningspublikationer kan rikta sig till olika målgrupper. Förutom andra forskare inom det egna ämnesområdet kan potentiella läsare inkludera till exempel studenter, yrkesverksamma eller forskare inom andra discipliner. I viss mån är detta också disciplinberoende – forskare inom vissa ämnesområden skriver ofta med yrkesverksamma eller en intresserad allmänhet i åtanke även när kollegor inom ämnet är den huvudsakliga målgruppen, medan detta är ovanligare inom andra discipliner.
Målgruppen kan påverka vilka val du gör vad gäller textens språk, genre och tillgänglighet. Ämnet och den tänkta målgruppen kan också påverka om du siktar på exempelvis en bred och multidisciplinär tidskrift, en tidskrift inom en annan disciplin än din egen, en specialiserad tidskrift eller kanske en mindre tidskrift som du vet har en särskild läskrets.
Forskning kan också kommuniceras i genrer som har målgrupper utanför kretsen av andra forskare, till exempel läromedel eller populärvetenskapliga publikationer.
Frågan om språk kan, men måste inte, hänga samman med målgrupp. I vissa discipliner sker all vetenskaplig publicering på engelska. I andra discipliner kan språk – vanligen svenska eller engelska – vara en faktor som påverkar valet av publiceringskanal eller förlag. Ibland behöver vissa val göras innan själva skrivandet påbörjas.
Publicering på svenska (eller andra mindre språk) kan begränsa vilka som kommer att kunna ta del av texten och även vilken spridning den får i exempelvis olika databaser. Å andra sidan kan valet att skriva på svenska bidra till att stärka möjligheterna att kommunicera kring forskning på svenska genom att en vetenskaplig diskurs upprätthålls och utvecklas. Det kan vara lättare för dig som författare att uttrycka dig på ett sätt som du är nöjd med och texten kan bli mer tillgänglig för vissa målgrupper.
Det kan finnas en fördel för din publikations synlighet om du sampublicerar, det vill säga publicerar tillsammans med andra. Studier har visat att samförfattade artiklar ofta citeras mer. Det beror förmodligen på att flera författares nätverk är större än en enskild persons och att citeringar inte sällan kommer från författare som på ett eller annat vis är bekant med eller känner till en viss forskares arbete.
Ett bra sätt att öka publikationens tillgänglighet för ett stort antal målgrupper är att publicera den med open access. Det finns ett stort antal tidskrifter som antingen har allt sitt material öppet tillgängligt (open acess) eller där en publiceringsavgift täcker öppen tillgång till enstaka artiklar (hybrid). Öppet tillgängliga publikationer går att få tag på även för yrkesverksamma eller forskare och studenter vid lärosäten som inte har någon prenumeration på tidskriften. En förutsättning för att publikationen ska hittas kan vara att den indexeras i relevanta söktjänster (inklusive Google Scholar).
DOAJ (Directory of Open Access Journals) är en tjänst där det går att söka fram tidskrifter som inte tar ut någon så kallad APC (publiceringsavgift). Göteborgs universitet har också avtal med ett antal förlag som innebär att universitetet redan har täckt delar av eller hela avgifterna för artiklar av författare knutna till universitetet (se listan med tidskrifter med rabatt). Om tidskriften tar ut en avgift, men inte har avtal med universitetet, kan ditt projekt eller din institution i vissa fall bekosta publiceringsavgiften.
Även en del samlingar med konferensbidrag tillgängliggörs öppet. I vissa fall täcks även konferensbidrag av universitetets avtal om open access.
Böcker är sällan publicerade med open access, men antalet ökar. Avhandlingar publiceras vanligen med open access – vid Göteborgs universitet sker det i Gupea (se nedan). Universitetet är också värd för plattformen Kriterium som ansvarar för sakkunniggranskning av böcker som ges ut öppet. Kriterium kräver dock att boken har ett förlag som ansvarar för utgivningen. Förlaget kan kräva en publiceringsavgift eller tryckbidrag. Det kan även finnas en möjlighet att publicera din bok i en av universitetets Acta-serier, som ofta också ges ut i elektronisk form.
Länkar:
Vid publicering skriver du som författare vanligen ett avtal med förlaget som specificerar vilka rättigheter förlaget har. Om artikeln eller boken inte publiceras med open access kan det vara bra att vara uppmärksam på vilka rättigheter du har till texten.
Om publikationen ges ut med open access sker det vanligen med en licens från Creative Commons. Licensen är ett sätt att tydligt ange för användare hur de får lov att hantera publikationen. Det är vanligt att den licens som sätts är CC-BY, vilket innebär att författaren/författarna behåller rätten att omnämnas som upphovsperson/er till verket. Det finns också möjlighet att begränsa kommersiell återanvändning av verket (CC-NC) eller att begränsa vilka ändringar som får göras (CC-ND). Dessa olika krav kan kombineras.
Förlaget ger ofta författaren rätt att välja CC-licens. Forskningsfinansiärer kan även ställa krav på vilken licens som ska användas.
Länk
Att tidskrifter och konferenser är öppet tillgängliga är ett sätt att öka artiklarnas och konferensbidragens synlighet genom att du kan komma direkt från en sökmotorträff till publikationen i fulltext. För både publikationer som är öppet tillgängliga och sådana som kräver någon form av betalning är indexering i viktiga databaser, som används av forskare inom ett område, ett sätt att öka synligheten. Det kan gälla citeringsdatabaser som Web of science och Scopus, eller ämnesdatabaser som Pubmed, Psycinfo eller Eric.
Om du siktar på att publicera dig i en internationell tidskrift kan det alltså vara värt att undersöka vilka databaser som indexerar tidskriften innan du väljer vart du ska skicka ditt manuskript. För konferenser kan det finnas andra skäl till att du väljer en viss konferens, till exempel att du förväntar dig att den kommer att ha deltagare som du vill möta och som du vill ska lyssna på din presentation (ett sätt att nå synlighet). Om det är publikationen från konferensen som är det viktiga kan det vara värt att undersöka om publikationen indexeras i viktiga databaser inom ditt område.
Inom vissa ämnesområden finns en tradition av att premiera tidskrifter utifrån att de bedöms ha ett stort genomslag i form av genomsnittligt antal citeringar till sina publicerade artiklar. Detta mäts utifrån Journal Impact Factor (JIF) eller liknande mått. Om detta gäller inom ditt område kan du behöva ta hänsyn till denna typ av ranking i beslutet om vart du ska skicka ditt manuskript.
Ett relaterat verktyg är det som ofta benämns Norska listan (Register over vitenskapelige publiseringskanaler) som enbart rangordnar det som betraktas som vetenskapliga tidskrifter och förlag i två kategorier. Denna kategorisering har kommit att bli viktig även inom vissa av Göteborgs universitets fakulteter. Kontrollera därför om den publiceringskanal du avser skicka ditt manuskript till finns med på listan.
Länk
Många tjänster som på olika vis sprider, samlar och rankar publikationer gör detta baserat på publikationens digital object identifier (DOI). DOI är ett sätt att tilldela en unik identifierare till exempelvis en artikel, ett konferenspapper eller mer sällan ett bokkapitel – på samma sätt som att en bok kan ha ett ISBN eller en tidskrift har ett ISSN. Det kan därför vara värt att undersöka om den tidskrift dit du avser att skicka ditt manuskript tilldelar DOI till artiklarna.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/forskning/publiceringsstrategier/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28