Sammanfattning
Göteborgs universitet är ett universitet och samtidigt en statlig myndighet som har i uppdrag att bedriva utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå. I universitetets uppgifter ingår att samverka med det omgivande samhället (den s.k. "tredje uppgiften") och informera om sin, verksamhet samt att verka för att forskningsresultat skapade vid lärosätet kommer till nytta. All verksamhet vid universitetet delas in i kärnverksamhet och stödverksamhet.
Universitetets verksamhet ska dels bedrivas inom ramen för det regelverk som gäller för statliga myndigheter och inom ramen för det särskilda regelverk som gäller för universitet och högskolor, dels inom ramen för universitetets egen arbetsordning och delegationsordning, styrdokument samt normerande regelverk. Därtill kommer allmänna lagar som gäller för alla organisationer och företag.
Universitetet har tre huvudkällor för finansiering. Dessa ska var och en hanteras olika i redovisningen.
Statsanslag - anslag från regeringen främst till utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt till forskning och utbildning på forskarnivå | ||
Bidrag - pengar vi ansöker om från ”externa” finansiärer, statliga såväl som privata, utan krav på motprestation | ||
Avgifter och andra ersättningar - ersättning för uppdragsutbildning och uppdragsforskning (ofta mot offert) samt försäljning mm |
Statsanslaget står för ca 2/3 av finansieringen. Bidrag och avgifter står för den resterande tredjedelen och kallas ofta för externa medel. De olika finansieringsformerna fungerar enligt lite olika spelregler.
Universitetet kan inte fritt utforma ett internt regelverk när det gäller hur externa medel ska hanteras, utan utgångspunkten är det externa regelverket. Vidare ställer externa finansiärer krav på universitetet som måste uppfyllas för att finansieringen ska möjliggöras. Det stora antalet intressenter och det omfattande regelverket medför att det ställs betydande krav på den ekonomiadministrativa hanteringen. Vårt interna regelverk har i huvudsak sin bakgrund i ett tvingande externt regelverk som kompletteras med regelverk som utformas av Ekonomistyrningsverket och rekommendationer från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).
Mål
För ett universitet är verksamheten själva målet och pengarna är ett medel. För ett affärsföretag gäller det omvända förhållandet, d.v.s. verksamheten är ett medel för att få pengar.
Det är universitetsutbildning och forskning av högsta kvalitet som är målet. Det statsanslag eller det bidrag som erhålls ska i sin helhet användas för att genomföra det uppdrag universitetet har fått av riksdag/regering alternativt bidragsgivare.
Medel | Mål | |
---|---|---|
Universitetet | Pengar | Verksamhet |
Affärsföretag | Verksamhet | Pengar |
Det betyder att universitet har som uppgift att förbruka de pengar man får genom att bedriva forskning och utbildning med högsta möjliga kvalitet. Det innebär att man inte ska sträva efter överskott eller att spara pengar för ”sämre tider”. Inte heller får man förbruka mer pengar än vad man har fått.
I universitetssammanhang används inte ord som vinst eller förlust utan man talar om över- och underskott. Trots att målet är att de pengar som ges också ska förbrukas så är det naturligt att det ändå blir smärre överskott och underskott. När dessa över- respektive underskott ackumuleras över tiden kallas de för balanserat kapital.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/ekonomi/ekonomisammanhangbegreppochfakta/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28