Viktig forskning om tandimplantat väcker debatt

Nyhet: 2019-02-22

Göteborgs universitet har en av världens främsta akademiska miljöer inom odontologisk forskning, med hög internationell rankning och även starkt stöd från drabbade patientgrupper. Som all forskning står verksamheten under ständig granskning. Just nu finns även en opinion, i bland annat sociala medier, mot en studie på tandimplantat.

Dels kritiseras de försök på hundar som görs i studien, och dels ifrågasätts forskningen som sådan och behovet av att utveckla bättre tandimplantat. Vi har förståelse för att djurförsök kan väcka känslor, men vill samtidigt betona det faktum att tandlossningssjukdomar fortfarande är ett stort folkhälsoproblem, och att forskningen som bedrivs är livsavgörande för många.

Det kan vara svårt att föreställa sig de problem som uppstår vid svår tandlossning eller efter exempelvis en cancersjukdom som sätter talförmågan ur spel. Att inte kunna prata, eller äta ihop med andra människor, skapar många gånger total isolering.

Implantatforskningen har tagit stora steg framåt sedan 70-talet. Men det finns fortfarande allvarliga problem att lösa. Att sätta in tandimplantat är i sig ett stort ingrepp, och cirka 15 procent av de som fått implantat drabbas av svår inflammation i omgivande vävnader. Det är problematiskt eftersom implantat i så fall kan förloras och vara svåra att ersätta.

Olika metoder i forskningen

Forskningen utförs i ett helhetssystem med en kombination av experimentell och klinisk forskning. De experimentella metoderna handlar bland annat om materialtestning med cellodlingstekniker, medan implantatets inläkning och förmåga att motstå komplikationer undersöks med hjälp av djurförsök.

Att använda hundar ger unika förutsättningar då den mänskliga munhålans miljö och käkar kan efterliknas, och samma metoder som används på patienter kan tillämpas. Dessutom kan vävnadsprover tas, vilket inte är möjligt från patienter.

Djuren får alltid smärtlindring vid ingrepp som kan göra ont. Avlivningen görs av veterinär och hundarna får somna in. I det aktuella försöket är det, för att besvara de frågor som ställts, inte möjligt att ta exempelvis blodprover och biopsier i den omfattning som behövs, utan att avliva hundarna.

Generellt ökar tillämpningen av nya och djurfria metoder inom medicinsk forskning, vilket även gäller implantatforskningen i Göteborg. Användning av cellkulturer och biopsier från människor ökar. Djurförsök ersätts också med hjälp av förfinad planering och avancerade statistiska metoder.

Djurförsök är strikt reglerat

Djurförsök är strikt reglerat av svenska lagar och EU-lagar om djurskydd. Alla djurförsök måste godkännas av djurförsöksetisk nämnd, som faller under Jordbruksverket. I nämnden finns forskare, jurister och lekmän.

Inför varje studie som omfattar djurförsök ska metoder vägas mot varandra. I processen kring etikansökan redovisar ansvarig forskare de avvägningar som gjorts, och varför försöken inte kan ersättas med andra metoder.

När ramarna för ett projekt väl är satta går det inte att byta arbetsmetoder. Vetenskap, etik och överenskommelser med forskningsfinansiärer kräver att planen hålls. Detta gäller forskning generellt, med eller utan djurförsök. Det går exempelvis inte att ta in nya testpersoner i en studie eller samköra register på ett sätt som inte planerats från början.

Själva djurhållningen övervakas av länsstyrelsen, som gör regelbundna inspektioner. Djuren måste tas väl om hand och vistas i en lämplig miljö. När det gäller hundarna i de aktuella försöken, vistas de i lokaler som uppfyller alla lagstadgade krav och är godkända av Jordbruksverket.

Djurpersonalen tillbringar mycket tid med hundarna så att de ska må bra och få stimulans, med både fysisk och mental träning. De får vara ute så mycket de vill och rastas varje dag. Om djuren blir sjuka eller skadas behandlas de direkt.

Minska, förfina och ersätta djurförsök

Göteborgs universitet och andra lärosäten bedriver forskning med hjälp av djurförsök. Försöken är avgörande för utveckling av nya läkemedel, och många behandlingar vi i dag tar för givna – antibiotika, transplantationer, vacciner – har utvecklats genom studier på djur.

Vi tar till oss att vi behöver bli tydligare i att kommunicera varför och hur vi forskar och hur vi arbetar med att minska, förfina och ersätta djurförsök. Det är också viktigt att förklara varför djurförsök görs, och vilken kunskapsbildning de bidrar med i forskningen. Då skapas förutsättningar att på allvar kunna ta en diskussion om vad man vill och bör förändra kring försöksverksamheten.

Dekan och Prodekan, Sahlgrenska akademin, och Prefekt, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Göteborgs universitet tog emot namninsamling

Djurförsök på Göteborgs universitet

FOTO: Göteborgs universitet

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se