Till startsida

Sista intervjun med Arvid Carlsson

Nyhet: 2018-07-02

GU Journalen intervjuade Arvid Carlsson i samband med hans 95 årsdag tidigare i år.

Arvid Carlsson, farmakolog och professor emeritus på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, avled på fredagen i en ålder av 95 år. Han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2000 för sin banbrytande forskning kring hjärnans signalsubstanser. 

 

Reportaget publicerades GU Journalen nr 1 2018.

Arvid Carlssons senaste forskning ger hopp

Arvid Carlsson

För snart 60 år sedan fann Arvid Carlsson att dopamin fungerar som signalsubstans i hjärnan. Upptäckten har sedan revolutionerat behandlingen av bland annat Parkinsons sjukdom och svår depression.
Nu är han på gång med ett nytt preparat som han hoppas ska leda till ytterligare en revolution.
Han har precis fyllt 95 år.


– Signalsubstansen dopamin finns överallt i hjärnan men ojämförligt mest i de basala ganglierna. Substansen är otroligt viktig eftersom den är kopplad till vårt belöningssystem. Alla sjukdomar i centrala nervsystemet handlar på något sätt om dopamin, som antingen vara på en för hög eller för låg nivå, förklarar Arvid Carlsson, professor i farmakologi och Göteborgs universitets hittills ende Nobelpristagare.

En substans som håller dopamin på exakt rätt nivå skulle alltså kunna ha betydelse för en rad sjukdomar, som Parkinsons, schizofreni, depression, psykos, beroendesjukdom och bipolär sjukdom. Ett sådant ämne hoppas Arvid Carlsson att han och hans kollegor hittat. Det handlar om OSU6162, en substans Arvid Carlsson tog fram redan på 1980-talet för behandling av Parkinsons och Huntingtons sjukdomar.
– De centralstimulerande medel som ges idag gör ofta att patienten känner sig obehagligt speedad och kan dessutom leda till missbruk. OSU6162 däremot ger en behaglig ökning av dopamin. Och preparatet verkar inte ge några nämnvärda biverkningar; några patienter har känt sig illamående under ett par timmar men annars är upplevelsen enbart positiv.

De patienter som Arvid Carlsson i första hand vill testa preparatet på är den stora grupp som lider av hjärntrötthet efter en stroke, och som det idag saknas medicinsk behandling för.

– Överläkaren Elisabeth Nordquist-Brandt, som tragiskt nog gick bort alldeles nyligen, gjorde den fantastiska upptäckten att OSU6162 kan hjälpa strokepatienter. Nu har vi fått tillstånd från Läkemedelsverket att göra en fas 2-studie för att studera hur effektivt läkemedlet är. Intresset är fantastiskt stort: inte bara patienter vill vara med, även neurologer och forskningssköterskor är entusiastiska.

En annan sjukdom som Arvid Carlsson hoppas pröva preparatet på är narkolepsi, som drabbade många i samband med vaccineringen mot svininfluensa 2009.
– Sjukdomen innebär att patienten kan somna när som helst på dagen men kan också medföra kataplexi, alltså plötslig muskelsvaghet som gör att patienten ramlar ihop, exempelvis vid ett skrattanfall. Men minst lika obehagligt är nattliga besvär som hallucinationer och paralys, alltså tillfällig förlamning. Att hjälpa dessa människor, som ofta är unga, vore verkligen behjärtansvärt.

Arvid Carlsson tror att OSU6162 också kan ha betydelse för ADHD.
– Dessa patienter har inte bara besvär med koncentrationen; eftersom de är så överaktiva blir de också snabbt trötta. En stabilisator, som gör att de håller sin uppmärksamhet på en lagom nivå, skulle därför kunna bli till stor glädje för dem.

Den forskningsgrupp där Arvid Carlsson ingår består av både teoretiker och kliniker.
– Vi har dessutom ett stort nätverk av entusiastiska personer. Om allt går som vi hoppas kommer OSU6162 att innebära en revolution inom läkemedelsbranschen och finnas på marknaden om 3–4 år.

Att Arvid Carlssons grundforskning fått så stor praktisk nytta är något han är oerhört tacksam för.
– När jag började forska om signalsubstanser hade jag ingen aning om vilken klinisk betydelse det skulle få. Ibland när jag är ute på promenad kan jag stöta på en person som känner igen mig från medierna och som beskriver hur exempelvis en nära anhörig med Parkinsons sjukdom eller djup depression blivit hjälpt. Få saker gör mig så lycklig som dessa berättelser.

Även om Arvid Carlsson ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt hjärnan menar han att det mesta fortfarande är en gåta.
– Hjärnan är som ett isberg där vi precis nått fram till kanten men inte har en aning om vad som finns under ytan. Men nya framsteg kommer hela tiden som att man exempelvis kan se förändringar i hjärnan när människor upplever olika känslor. Också den tekniska utvecklingen accelererar och vi lär oss alltmer om vår arvsmassa. Det är viktigt att ta tillvara alla många möjligheter som forskningen ger men också inse att det finns risker. Etik måste alltid finnas med i forskningen.

Fakta

Arvid Carlsson fick år 2000 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt av signalsubstansen dopamin. Dopamin har stor betydelse för exempelvis belöningssystemet och för rörelsekontroll. Arvid Carlssons forskning har lett till läkemedel mot exempelvis Parkinsons sjukdom, depression och psykos.
Den 25 januari 2018 fyllde Arvid Carlsson 95 år.

TEXT: Eva Lundgren
FOTO: Johan Wingborg

 

 

I samband med reportaget i GU Journalen nr 1 2018 intervjuades Elias Eriksson, professor i farmakologi, om ett nytt sätt att behandla Parkinsons sjukdom som bygger på Arvid Carlssons forkning. 

Arvid Carlssons forskning utvecklas för att behandla parkinson

Till våren kommer ett nytt sätt att tillföra levodopa vid Parkinsons sjukdom att testas vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Det är ett exempel på hur studier som bygger på Arvid Carlssons forskning fortsätter att utvecklas på nya sätt.

Elias Eriksson– Redan på 1960-talet tog Arvid Carlsson fram en hypotes för hur kopplingen mellan hjärnans nervceller är organiserad, en modell som under följande decennier i allt väsentligt bekräftats, berättar Elias Eriksson, professor i farmakologi. Fortfarande är det denna modell forskare utgår från när de designar nya läkemedel mot psykiatriska och neurologiska sjukdomar.
Även när det gäller schizofreni står sig Arvid Carlssons teori att man kan dämpa symptomen genom att blockera en viss typ av receptorer för dopamin.

– Också nyare mediciner för denna sjukdom har detta som en viktig del av sin verkningsmekanism. Dessutom håller flera företag nu på att utveckla nya antipsykosmedel som fungerar som så kallade partiella agonister snarare än som blockerare av dopaminreceptorerna, och som härmed verkar ha mindre biverkningar, vilket också baseras på en idé från Arvid. Men Arvid nya molekyl, OSU6162, tycks stabilisera aktiviteten på ett annorlunda sätt än dessa.

Dopamin, som Arvid Carlsson upptäckte för 60 år sedan, har visat sig viktigt för allt fler sjukdomar, som psykos, beroendesjukdom, ADHD och bipolär sjukdom, berättar Elias Eriksson.
– Det var dessutom Arvid som tog fram det första SSRI-preparatet. Denna typ av läkemedel används fortfarande som förstahandsbehandling av exempelvis depression, tvångssyndrom, paniksyndrom, social fobi och premenstruellt syndrom. Ungefär 7 procent av alla svenskar medicinerar idag med ett medel ur denna grupp. Numera vill nästan alla medicinska forskare beskriva sin forskning som translationell, alltså basal men samtidigt kliniskt relevant. Men Arvid var synnerligen translationell långt innan ordet blev modernt och har alltid ansett att grundforskning helst också bör ha som mål att göra nytta.

Under våren kommer Elias Eriksson att leda en studie, där även Arvid Carlsson ingår, som ska testa ett helt nytt sätt att tillföra levodopa vid Parkinsons sjukdom.
– Det handlar om att ge läkemedlet under huden, så kallad subkutan infusion. Förhoppningen är att detta ska öka behandlingens effektivitet och minska de biverkningar i form av snabba växlingar i motoriken, som ofta karaktäriserar sena stadier av denna sjukdom. Detta är alldeles ny forskning men den bygger på Arvid Carlssons upptäckt av effekterna av levodopa på motorik.

TEXT: Eva Lundgren
FOTO: Johan Wingborg

 

– Alldeles innan en människa dör är hjärnaktiviteten väldigt hög. Många har funderat över vad det kan bero på. Kanske upplever sinnena extremt mycket då, exempelvis underbara bilder? Eftersom tid är krävande för hjärnan att hålla reda på hör tidskänslan nog till det första som försvinner. Det är då inte omöjligt att det sista en människa uppfattar är härliga scenerier i ett tidslöst tillstånd. Vad är i så fall det om inte en upplevelse av evigheten?

Arvid Carlsson i en intervju med GU Journalen 2013.

I samband med att Arvid Carlsson fyllde 90 år intervjuades han i GU Journalen nr 1 2013. Hela intervjun går att läsa som PDF på följande länk:

Väntar på genombrott (GU Journalen nr 1 2013, s. 14-15)

 

AV:

Sidansvarig: Medarbetarportalens redaktion|Sidan uppdaterades: 2018-07-02
Dela:

Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/nyheter-detalj//sista-intervjun-med-arvid-carlsson.cid1574794?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fmedarbetarportalen.gu.se%2F%3FskipSSOCheck%3Dtrue
Utskriftsdatum: 2019-11-22

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?