8 maj 2013, GU Journalen nr 3, 2013
Kan robotar vara onda? Den frågan bekymrade knappast Claes Strannegård för bara ett halvår sedan. Men så åkte han på konferens till Oxford och fick sig en tankeställare.
MITT I CLAES STRANNEGÅRDS åttakantiga vardagsrum svänger sig en ranglig spiraltrappa upp. Där, under takkupolen tio meter över golvet, finns ytterligare en våning.
Den som står där, nedanför en målning av Bertil Berg, har 360 graders utsikt över hela staden; just nu håller Claes Strannegård koll på gräsmattan långt där nedanför där nioåriga dottern Siri har picknick tillsammans med sin kompis Felicia.
Här finns bokhyllor, vita fåtöljer samt ett bord där Claes Strannegård placerat sin laptop. För på vilken plats vore det mer lämpligt att sitta och klura över två besvärliga frågor, den ena uråldrig, den andra hypermodern: Hur tänker människor och hur får man robotar att tänka som människor?
Claes Strannegård är nämligen robotforskare, eller mer exakt docent i kognitionsvetenskap. Vägen dit började 1996 när han blev Sveriges förste doktor i logik.
– Det som logiker normalt ägnar sig åt är att försöka förstå hur man kan dra korrekta slutsatser ur matematisk synvinkel. Men jag har glidit över till att mest intressera mig för det mänskliga tänkandet och vilka logiska slutsatser vi människor kan dra.
LOGIK MÅ VARA ETT världsfrånvänt ämne. Men som postdoktor i Utrecht kom Claes Strannegård på ett sätt att använda kunskaperna rent praktiskt. Genom att logiskt analysera elektroniken i exempelvis bilar och integrerade kretsar kunde han avslöja buggar och felaktigheter i systemen, ett verkligt stort problem inom industrin.
Riskkapitalister satsade 30 miljoner kronor på hans dåvarande företag, Safelogic.
– En så stor satsning på en forskningsidé hade jag knappast kunnat få om jag stannat kvar inom akademin. När jag så småningom lämnade Safelogic hade företaget ett tjugotal anställda.
Sedan dess har Claes Strannegård startat ytterligare fyra företag. Ett av dem är Optisort som använder artificiell intelligens för att sortera batterier i olika miljöklasser. År 2011 gav han alla sina aktier och en summa pengar till företagets vd. I gengäld har han rätt till en tiondel av köpesumman vid en eventuell framtida försäljning. Nyligen hamnade Optisort på den prestigefulla 33-listan där Ny Teknik och Affärsvärlden rangordnar Sveriges mest lovande unga innovationsföretag.
– Än så länge har två maskiner levererats, en till Renova i Göteborg och en till GP Batteries i England. Men förfrågningar kommer från många håll. Och maskinen i England sorterar ungefär två tredjedelar av landets batterier.
ENTREPRENÖRSKAP och innovation är visserligen roligt men samtidigt lite plågsamt, menar Claes Strannegård; hotet att hela projektet ska haverera av olika anledningar är ständigt närvarande. Alltså är han ganska nöjd med att sedan två år tillbaka främst kunna ägna sig åt forskning, i första hand på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, men också på Chalmers.
För det är som forskare Claes Strannegård verkligen kan ägna sig åt sitt stora intresse: nästa generations robotar som bygger på så kallad generell artificiell intelligens. Det handlar om robotar som, precis som människor, kan anpassa sig till nya miljöer och lära sig helt nya saker.
– Så kallad smal artificiell intelligens, där man använder specialiserade program inom väl avgränsade områden, finns numera överallt runt omkring oss. Robotar kan exempelvis bygga bilar, klippa gräset eller dammsuga och mobilen är full av applikationer som bland annat kan spela schack, omvandla tal till text eller hitta snabbaste vägen mellan två städer.
De mer människolika konstruktionerna är mycket mer komplicerade. För att utveckla dem krävs kunskaper från en mängd olika håll. Därför samarbetar Claes Strannegård med filosofer, psykologer, hjärnforskare, datavetare och matematiker.
– Vi vill skapa en robot som kan begreppslägga omgivningen på egen hand. En robot som hjälper till i hushållet måste exempelvis kunna anpassa sig till skilda hem och till olika förändringar som hela tiden sker.
MÄNNISKOR SKAPAR begrepp med hjälp av information som vi får genom sinnesorganen samt genom vår erfarenhet.
– Vi upptäcker också mönster bland begreppen, vilket hjälper oss att överleva. Vi lägger exempelvis märke till växlingarna mellan dag och natt, i vilken sorts terräng det växer blåbär eller att man blir sjuk om man äter röda svampar med prickar.
Precis som ett barn undan för undan upptäcker alltmer av omvärlden ska roboten kunna lära sig också sådant som inte är inprogrammerat från början. Men inte vad som helst. Det gäller nämligen att få programmet att tänka som en människa.
– Ta exempelvis talföljdsproblem i IQ-tester; vilken siffra skulle du fortsätta med om du hade en serie som började med 2, 4? Svaret är inte självklart. Om det handlar om att dubblera föregående tal blir nästa siffra 8. Men lika logisk är en repetitiv serie: 2, 4, 2, 4. Spontant föreslår de flesta dock serien 2, 4, 6, 8 …
VISSA MÖNSTER känns, ologiskt nog, helt enkelt mer logiska än andra. Och eftersom intelligenstester inte mäter vad som är mest logiskt, utan vad människor tenderar att uppfatta som mest logiskt, brukar datorer ha svårt att klara den typen av prov.
– Men vår forskargrupp har tagit fram ett program som efterliknar människans sätt att lösa problem. På IQ-tester hamnar resultaten på 130–150, vilket beror på att vi kombinerar matematik med psykologi.
Robotar som tänker ungefär som människor blir alltså bättre. Bör de dessutom se mänskliga ut? Kanske det.
– En robot som visar ansiktsuttryck, använder gester och varierar sitt tonfall kan vara lättare att interagera med. Och människans kropp har en väldigt bra design; det är exempelvis praktiskt med armar och händer som kan bära saker och två ben som kan gå i trappor.
MEN I SCIENCE FICTION brukar försök att skapa artificiellt liv sluta i katastrof. Bladerunner och 2001 – ett rymdäventyr var filmer som Claes Strannegård tidigare inte tog på så stort allvar. Till i vintras. Då deltog han nämligen i the Winter Intelligence Conference i Oxford.
– Nu känner jag mig lite mer oroad för vissa framtidsscenarier. Tänk dig till exempel en robot som har som enda instruktion att bli så bra som möjligt på schack genom att spela massor av partier. Det låter väl helt fredligt? Men vad skulle hända om någon försökte stänga av roboten eller programmera om den? Då skulle den inte kunna utvecklas som schackspelare vilket skulle gå emot instruktionerna. Eftersom den saknar både folkvett och moral skulle den använda vilka metoder som helst, kanske också brutala, för att förhindra detta. En robot kan alltså vara ond trots att den inte programmerats så. Artificiell intelligens har många fördelar, men om vi inte funderar över de etiska, juridiska och ekonomiska konsekvenserna, tror jag att vi kan bli tagna på sängen.
Ny teknik handlar dock inte bara om robotar. Med hjälp av olika apparater kan man förstärka människans naturliga egenskaper, så kallad human enhancement. Ett exempel är vanliga glasögon. Eller varför inte Googles nya glasögon som kopplas ihop trådlöst med en mobiltelefon och exempelvis kan visa vägen som pilar projicerade på glasets insida.
– Än så länge är de bara ute på försök men de visar vad som är på gång, förklarar Claes Strannegård. Och det kommer säkert mer, människan har aldrig backat för att modifiera sig.
MODERN TEKNIK innebär också att andra egenskaper och kunskaper blir viktigare än de vi är vana vid.
– Människan uppfinner ju hela tiden olika sorters verktyg som förändrar världen hon lever i. Kroppsstyrka, hantverksskicklighet, minnesgodhet och räkneförmåga har haft stor betydelse för vår utveckling, men idag kan massor av arbetsuppgifter skötas av maskiner. Och även när det gäller kunskap och lärande är maskinerna på frammarsch; Mobiltelefonen kan exempelvis på fem sekunder tala om vad huvudstaden i Burundi heter.
Kanske kommer morgondagens mest eftersökta egenskap att vara förmåga att leka och fantisera?
Då gäller det att också skapa samhällen som stimulerar kreativitet och nya tankar. Ett sätt är att ordna möten mellan olika sorters människor. Det gör Claes Strannegård i den seminarieserie om tänkande som han startat. Där har bland annat en farmakolog och en rättspsykolog diskuterat den eviga frågan om människan har en fri vilja.
ETT ANNAT SÄTT kan vara att skapa arkitektur som uppmuntrar till annorlunda tänkande. Exempelvis ett rum där det är tio meter från golv till tak, där mat firas upp i en flätad korg och där det finns en utsiktsplats med en riktig, bastant maskintelegraf i mässing som kan beordra full fart framåt.
– Vi flyttade till den här lägenheten för två år sedan och trivs jättebra. Tornet byggdes ursprungligen för att det skulle se snyggt ut utifrån och användes bara som vind där man hängde tvätt. Nu är det vårt vardagsrum och tjejerna som sitter där nere på filten hade nyligen disco här med sina klasskompisar. Då hyrde vi discobollar, laserlampor och en rökmaskin och barnen var mycket nöjda.
Aktuell: Nybliven docent i kognitionsvetenskap och grundare av företaget Optisort som hamnat på 33-listan, där Ny Teknik och Affärsvärlden rangordnar Sveriges mest lovande unga innovationsföretag.
Familj: Sambon Elena och dottern Siri.
Bor: I Vasastan.
Ålder: 50 år.
Senast i lästa bok: I barnets hjärna av Hugo Lagercrantz (rekommenderas) och Makens skönhet av Anne Carson (rekommenderas inte).
Senaste film: Rädda Willy 4.
Favoritmat: Amerikanska frukostar.
Övriga intressen: Är med i en bokcirkel och gillar att resa.
Blir glad av: Att hitta bra låtar på Spotify.
Blir arg över: Att vi människor inte klarar att bygga en stabil och hållbar värld som är någorlunda bra för alla. Vi fortsätter att optimera för våra egna länder och företag och står handfallna inför de enorma problem som plågar och hotar mänskligheten.
Vill göra i framtiden: Fortsätta forska och driva det tvärvetenskapliga seminariet i mänskligt tänkande samt starta en svensk förening för kognitionsvetenskap.
Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
Studenterna är våra ambassadörer
Stora arbetsmiljöproblem på institutionen för språk och litteraturer
Dekan Margareta Hallberg svarar
Diskriminerande att inte alla har rätt att nominera hedersdoktorer
Gemensamma förvaltningen ska spara 35 miljoner kronor på 3 år
Snart lanseras nytt stöd för chefer
Något fler studenter upplever att kraven har blivit högre
Slöjdprofessor för tredje gången
Flera fakulteter har svårt att nå jämställdhetsmål
Internationell miljöutbildning inspirerar tjänstemän
Robotar är varken goda eller onda, menar Claes Strannegård
Följ med ut till Gullmarsfjorden, där ett 60-tal forskare undersöker havets försurning
De humboldtska idealen är ingen garanti för ett gott kollegialt ledarskap, skriver Bo Rothstein
Total brist på dialog, menar professor Ingmar Söhrman
MOOC-kurser kan vara något helt annat än traditionell nätutbildning
Vad händer om konst degraderas till dekoration och utsmyckning
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2013/nummer-3-13/profilen--maskinen-som-medmanniska/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29