Till startsida

Läsarbrev: Det verkligt revolutionerande med nätkurser

8 maj 2013, GU Journalen nr 3, 2013

I FÖRRA NUMRET av GU Journalen (2/2013) beskrevs det relativt nya fenomenet MOOC. Kurserna är gratis och öppna för alla, vilket förstås också får till följd att många anmäler sig utan att fullfölja. Huruvida detta är ett problem och i så fall för vem är inte helt självklart. En MOOC kan ha tusentals deltagare och i en sådan situation blir det av förståeliga skäl problematiskt för lärare att interagera med de studerande och det blir i huvudsak frågan om informationsöverföring. Men rätt använt skulle MOOC:s kunna bli ett experimentfält för att undersöka hur digitala verktyg skulle kunna utveckla lärandet och pedagogiken på verkligt nya sätt.
2010 stötte jag på begreppet MOOC via personer som jag följer på nätet. Jag fick en inbjudan att anmäla mig till kursen PLENK 2010 (Personal Learning Environments Networks and Knowledge 2010, http://connect.downes.ca/index.html). Året därpå anmälde jag mig även till CCK11 (Connectivism and Connective Knowledge, http://cck11.mooc.ca/). Långt senare har jag fått lära mig att dessa kurser var vad man numera benämner cMOOC:s till skillnad från de som beskrivs i GU Journalens artikel, vilka brukar kallas xMOOC:s.
En cMOOC är så långt från en traditionell kurs man kan föreställa sig. Det man möjligen kan känna igen från andra kurser är att det finns en tidsplan över cirka 10 veckor och att varje vecka behandlar ett visst tema. Till detta kommer förslag på resurser att ta del av, givetvis fritt tillgängliga på nätet. Vid ett antal tillfällen ges presentationer över nätet av inbjudna talare, synkront om man befinner sig i en tidszon som möjliggör detta, annars tar man del av en inspelad version. Dessa presentationer är dock att betrakta som erbjudanden och inte alls något man nödvändigtvis måste ta del av.

FÖR EN PERSON som på olika sätt umgåtts med traditionell utbildning i hela sitt studie- och yrkesliv är detta sätt att studera helt revolutionerande, då det i princip saknar allt som en traditionell universitetskurs innehåller. Här finns visserligen en lös tidsplan och förslag på sådant som kan läsas men inga lärandemål, inga tentor, ingen examination och inga poäng. Det är alltså inget för instrumentella poäng- och examensjägare.

EN CMOOC har inget fastslaget innehåll. Själva poängen är att deltagarna är med och skapar innehållet. Den grundläggande tanken uttrycks genom följande begrepp: aggregate, remix, repurpose, feed forward.
Genom att kursen har en särskild ”tag” som allt material märks med kan detta samlas ihop, aggregate, över internet. Varje dag fick vi som anmält oss ett mejl som innehöll länkar till sådant som hade vår kurstagg. Redan här måste man inse omöjligheten i att läsa allt utan man måste fokusera och välja bort. I nästa steg gör man något av det man tagit del av det vill säga man producerar något själv med hjälp av andras arbeten, remix. Om man tänker sig remix som att man sammanställer material, är repurpose ett sätt att skapa något nytt som kan användas av en själv eller andra. Då blir även det sista steget, feed forward, helt naturligt, det vill säga jag konsumerar inte enbart andras arbeten utan bidrar även genom att dela med mig på nätet av det jag själv har skapat.
Som synes har en cMOOC det gemensamt med en xMOOC att den är massive open och online. Men en cMOOC skiljer sig radikalt när det gäller interaktivitet och egen produktion som är själva kärnan i verksamheten. Den kan därför aldrig beskrivas som en kurs där man konsumerar färdigförpackat innehåll.

FÖR MIG BLEV MOOC en stor inspiration även om jag inte var aktiv i alla moment till slutet. Kanske är detta heller inget problem, om man släpper den invanda tanken på att man skall vara duktig och se till att det blir ”genomströmning”; man lär sig ändå och i mitt fall var det en lärandeupplevelse som satte spår, något som jag tror deltagarna i mina nätkurser har fått pröva på (alt: fått glädje av).

 

 

 

 

Lars-Erik Jonsson
Lektor i pedagogik med inriktning mot informations- och kommunikationsteknik och lärande

Den som blivit intresserad kan ta del av Dave Cormiers beskrivning av en MOOC på YouTube.
 

Sidansvarig: Allan Eriksson|Sidan uppdaterades: 2013-05-08
Dela:

Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2013/nummer-3-13/lasarbrev--det-verkligt-revolutionerande-med-natkurser/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum: 2019-04-24

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?