8 maj 2013, GU Journalen nr 3, 2013. Endast i tidningens webbversion.
Universitetslektor Mikael Olsson berättar vad bottenskrapan har gett för fynd. Elever från klass 5 på Katolska skolan lyssnar intresserat.
Roque visar stolt upp en kritpipa, som var vanlig på 1600-1800-talet.
– Linnea, jag har hittat ett diamantörhänge, utbrister 10-åriga Lia förtjust.
Tillsammans med elever från klass 3 på Skårsskolan deltar hon i en arkeologisk utgrävning vid Floras kulle i Kungsparken i Göteborg. Utgrävningen leds av arkeologer från Göteborgs universitet och är en del av Vetenskapsfestivalens skolprogram.
Syftet med utgrävningen är att eleverna ska fundera över att saker som slängs blir kvar i jorden, till exempel att glasflaskor som inte plockas bort efter en picknick till slut hamnar i marken där de kan ligga i hundratals år.
– Samtidigt får de lära sig vad arkeologi är, att vi arkeologer letar efter vad människor förr i tiden har lämnat kvar efter sig i form av skräp eller borttappade saker, säger universitetslektor Anita Synnestvedt vid institutionen för historiska studier.
Hon står intill en av provgroparna, som arkeologerna har förberett genom att ta bort gräset och öppnat upp marken. Runt gropen sitter ett tiotal barn på knä och gräver entusiastiskt med sina plastspadar. När de hittar ett föremål får de hjälp av arkeologstudenter att identifiera fyndet och lägga det i en genomskinlig plastpåse.
Lia har förutom sitt diamantörhänge (”men diamanten är inte riktig”) grävt fram både plastbitar och läskburköppnare.
– Det är jättespännande och roligt, jag gillar att hitta saker. Samtidigt har jag lärt mig att man inte ska slänga saker i naturen, och att man ska hålla reda på sina saker så de inte blåser iväg, säger hon.
Hon får medhåll av klasskamraten Simon som också hittat en burköppnare och dessutom några glasskärvor.
– Det är väldigt många som slänger skräp, det är inte bra.
Ett stenkast från Floras kulle ligger Vallgraven, där en flotte ligger förtöjd vid slänten. Här är elever från klass 5 på Katolska skolan i full fart med att studera vattenmiljön med hjälp av håvar och mätinstrument.
– Man hittar många skräpgrejer, konstaterar Inez och nämner en kapsyl och en glasflaska. Det är spännande.
Men hon och hennes klasskamrater har också hittat blålera, snäckor och stenar. Och när en dammussla finns med bland fynden i den bottenskrapa som universitetslektor
Mikael Olsson vid institutionen för biologi och miljövetenskap just tagit upp, lyssnar de intresserat när han beskriver hur musslan gör så det blir mindre grumligt i vattnet.
– Jag har också berättat om de fiskar som finns i vallgraven och att de inte längre går att äta på grund av att de innehåller för mycket kvicksilver. De är nyfikna, roliga barn att ha att göra med, säger han.
Uppe vid Floras kulle ska snart eleverna från Skårsskolan ge plats för nästa klass. Sammanlagt deltar tolv låg- och mellanstadieklasser i undersökningarna.
Barnen samlas runt ett träd, där påsarna med deras fynd sätts upp så att man vid dagens slut ska få en bild av parkens användning.
Förutom kapsyler, glasbitar, porslin, olika plastbitar och korkar har en av eleverna grävt fram ett betydligt äldre föremål – en kritpipa.
– Det var jättekul, jag hittade jättemånga saker, säger Roque och visar stolt upp kritpipan, som var vanlig på 1600–1800-talet.
Innan det är dags att ta hand om nästa klass summerar arkeologen Anita Synnestvedt dagen så här långt:
– Det bästa är att träffa alla entusiastiska barn, de tycker det här är fantastiskt roligt. Det tycker jag är jättekul!
Vetenskapsfestivalen i Göteborg är en årligen återkommande mötesplats där forskare under lustfyllda former ges möjlighet att presentera sin forskning för skolungdomar och allmänhet. Årets tema är Kontroll eller noll koll.
Text: Thomas Melin Foto: Johan Wingborg
Studenterna är våra ambassadörer
Stora arbetsmiljöproblem på institutionen för språk och litteraturer
Dekan Margareta Hallberg svarar
Diskriminerande att inte alla har rätt att nominera hedersdoktorer
Gemensamma förvaltningen ska spara 35 miljoner kronor på 3 år
Snart lanseras nytt stöd för chefer
Något fler studenter upplever att kraven har blivit högre
Slöjdprofessor för tredje gången
Flera fakulteter har svårt att nå jämställdhetsmål
Internationell miljöutbildning inspirerar tjänstemän
Robotar är varken goda eller onda, menar Claes Strannegård
Följ med ut till Gullmarsfjorden, där ett 60-tal forskare undersöker havets försurning
De humboldtska idealen är ingen garanti för ett gott kollegialt ledarskap, skriver Bo Rothstein
Total brist på dialog, menar professor Ingmar Söhrman
MOOC-kurser kan vara något helt annat än traditionell nätutbildning
Vad händer om konst degraderas till dekoration och utsmyckning
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2013/nummer-3-13/glomt-och-gomt-i-en-park/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28