11 november 2012, GU Journalen nr 6-12
För circka 80 år sedan donerade Anna Ahrenberg en stor summa pengar för att inrätta ett fast lektorat i italienska vid det som då hette Göteborgs högskola, samtidigt som ett motsvarande lektorat i svenska inrättades vid Roms universitet. Om fru Ahrenberg nu fick se den nedmontering av ämnet som en tanklös fakultetsledning är i full färd med att genomföra, skulle hon inte bli glad. Och hon har många med sig i den sorgen, vilket ett antal debattinlägg i pressen och andra aktioner bevisar; det räcker med att följa den öppna gruppen Rädda språken vid Göteborgs universitet för att bli varse detta.
Protesterna kommer från en stor mängd personer som befinner sig utanför den drabbade institutionen för språk och litteraturer och dess lärare i italienska. Kulturpersonligheter, författare och översättare har protesterat i pressen, Italiens ambassadör och kulturattaché har agerat och ämnet har tagits på största allvar av italienska utrikesdepartementet på högsta nivå. Svenska Akademien, i vilken det finns ett stort antal vänner till Italien och den italienska kulturen, har uttryckt sin bestörtning.
Men dekan Margareta Hallberg, prodekan Mats Andrén och vicedekan Christina Thomsen Thörnqvist vägrar lyssna, och envisas med att hänvisa till den så kallade swot-analysen som gjordes för tre år sedan och som sedan länge är inaktuell, och som dessutom har utsatts för stor kritik. Dekanerna envisas vidare med att hänvisa till en så kallad ”fördjupad granskning”, som utfördes hastigt och hafsigt av en grupp externa granskare som utan att ha tagit någon som helst kontakt med ansvariga för utbildningen och som efter att ha försetts med ett undermåligt underlag producerade ett resultat som var så fullt av felaktigheter och missförstånd att det borde ha gått direkt i papperskorgen.
Utan att reflektera, och utan att ta hänsyn till de fina utlåtandena från utvärderingen RED 10 (där institutionen för språk och litteraturer fick mycket fina omdömen) eller att invänta resultatet från Högskoleverkets pågående utvärdering, fortsätter dekangruppen att upprepa sitt falska mantra att ämnet italienska går dåligt, trots att resultaten inte skiljer sig från de i andra språk och trots att ämnet under 2000-talet har haft ett enormt uppsving just vad gäller forskningen, med en professor, en stor mängd publikationer och med flera internationella konferenser som arrangerats i Göteborg och som satt GU på världskartan.
I stället för att stödja ämnet i en övergångsperiod efter professorns pension, väljer GU att lägga ner ett väl fungerade ämne, som dessutom mycket nyligen nyanställde en universitetslektor. Det är frågan om sällan skådad usel personalpolitik. Vidare är det tecken på en dålig insikt i hur viktigt det är för de övriga humanistiska ämnena att ett så stort universitet som GU kan erbjuda undervisning och forskning i italienska.
Skall det vara nödvändigt att ännu en gång behöva påminna om att Italien är ett av EU:s största länder, att det undervisas i det lilla ämnet svenska vid en massa universitet i Italien och att Sveriges handelsförbindelser med landet är mycket stora? Och att påminna om landets litteratur, musik, konst och design, mode och industri och dess betydelse för världen? Hur kan ett stort universitet beröva den romanska språkidentiteten, där franska, spanska och italienska sedan länge samarbetar, en så viktig del? Antikens kultur- och samhällsliv, historia, konsthistoria, latin, litteraturvetenskap, idé- och lärdomhistoria är alla ämnen som också blir lidande av denna amputering.
Det är inte en fråga om siffror och resultat, som dekanerna försöker påvisa. Det är frågan om att ett universitet som vill framstå som stort, gärna bli ledande och som vill vara internationellt, inte har råd med att ta bort italienskan.
Ulla Åkerström
Universitetslektor i italienska
Du kan inte längre kommentera artikeln.
Maria Stern, som forskar om sexuellt våld i krig, menar att både män och kvinnor är offer.
Det goda reportaget kräver extra ansträngning, menar Ingrid Carlberg.
Lagom till 10-årsjubileet får University of Gothenburg Symphony Orchestra samverkanspriset.
Hundratals personer berörs i en omorganisation som inte får kosta några pengar
Ekonomidirektör Lars Nilsson vill se mer action
Det finns risk att regeringens satsning inte leder till förnyelse
Samhällsvetenskapliga fakulteten lyckas inte slå ihop några institutioner
Sammanslagning på Handels skapar både oro och hopp
Vart tog diskussionen om kunskapsideal vägen i Vision 2020? undrar idéhistoriker Thomas Karlsohn
Detta får du inte missa - Global Week drar snart igång
Utsläpp av koldioxid har räddats oss undan en ny istid, menar Lars Franzén
Magra underlag bakom språknedläggningar
Har vi råd att ta bort italienskan?
Replik: Kritiken bygger på missförstånd
Slutreplik: Dekanerna duckar för saklig kritik
Slutreplik: Djupt missvisande påhopp
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2012/nummer-6-12/debatt--har-vi-rad-att-ta-bort-italienskan-/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-29