11 november 2012, GU Journalen nr 6-12
Svensk forskningsfinansiering lider av viktiga systemfel! Det menar biofysikern Annette Granéli.
– Kvalitet måste bedömas av en hel palett kriterier. Och goda karriärvägar är en förutsättning för att få unga begåvningar att satsa.
Sverige hör till de länder i världen som ger mest stöd till forskning. Och mer ska det bli; forsknings- och innovationspropositionen innehåller hela fyra miljarder kronor till spetsforskning, lärosätenas basresurser samt stora investeringar i life science.
Men risken finns att dessa satsningar inte ger så mycket tillbaka, menar Annette Granéli, vice ordförande i Sveriges unga akademi.
– Det är ju inte första gången- regeringen försökt satsa på spetsforskning, men ändå inte riktigt nått ända fram. Att man nu lägger tyngdpunkten på individer istället för på stora miljöer och dessutom öronmärker resurser för unga forskare är bra. Men för att få fram de stora genombrotten, det verkligt spännande nytänkandet, krävs en förändrad syn på bedömning av kvalitet. Framför allt gäller detta bedömning av yngre forskares idéer och meriter.
– Den som publicerar många artiklar forskar sannolikt inom ett etablerat område. Nydanande idéer tar tid att utveckla och nya nätverk kräver arbete för att komma igång. Så om det är självständig forskning inom oprövade fält vi vill ha måste vi hitta kompletterande bedömningssätt. Bland annat borde vi använda många fler kriterier och ha fler utländska granskare för att bredda ämneskunskapen och motverka den svågerpolitik som ibland finns i ett litet land som Sverige.
Regeringen avsätter också särskilda medel för att universiteten ska kunna anställa internationelle toppforskare. Men det räcker inte, menar Annette Granéli.
– Visst kan en internationell stjärna fungera som vitamin-injektion men själva strukturproblemet kvarstår: vi har svårt att få fram de där riktigt stora genombrotten.
Ett annat problem är att forskarna i Sverige ofta stannar kvar vid samma lärosäte där de disputerat, och bygger vidare på redan existerande forskning med ett väl inarbetat nätverk. På så sätt blir det svårt för ovanliga eller tvärvetenskapliga idéer att komma fram och det motverkar också forskares incitament att senare i karriären ändra inriktning.
Men det finns undantag, påpekar Annette Granéli. Vid exempelvis Linköpings universitet satsar man på speciellt lovande unga forskare genom så kallade Research Fellows, där forskarna under fyra år får koncentrera sig på forskning för att sedan, om de uppfyller lärosätets mål, anställas som lektorer.
– Tänk om alla universitet i Sverige utlyste liknande tjänster, med tenure-tracksystem, som är välfinansierade med statsbidrag! Då skulle forskaren få möjlighet att starta självständig forskning från grunden. Det skulle bli väldigt attraktiva tjänster som skulle öka konkurrensen mellan lärosätena, öka möjligheterna att rekrytera internationellt och därmed mobiliteten bland forskarna. För det gäller att hitta en lagom balansgång mellan kunskapskonkurrens och trygghet så att forskaren vågar satsa långsiktigt på nyskapande idéer, menar Annette Granéli.
2013–2016 satsar regeringen 4 miljarder kronor på forskning. Främst handlar det om att öka forskningsanslagen till lärosätena som ska fördelas enligt kvalitetskriterier. Ett särskilt program skapas för framstående yngre forskare. Särskilda medel avsätts också för rekrytering av internationella toppforskare. Också life science och infrastruktur får extra medel.
Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
Du kan inte längre kommentera artikeln.
Maria Stern, som forskar om sexuellt våld i krig, menar att både män och kvinnor är offer.
Det goda reportaget kräver extra ansträngning, menar Ingrid Carlberg.
Lagom till 10-årsjubileet får University of Gothenburg Symphony Orchestra samverkanspriset.
Hundratals personer berörs i en omorganisation som inte får kosta några pengar
Ekonomidirektör Lars Nilsson vill se mer action
Det finns risk att regeringens satsning inte leder till förnyelse
Samhällsvetenskapliga fakulteten lyckas inte slå ihop några institutioner
Sammanslagning på Handels skapar både oro och hopp
Vart tog diskussionen om kunskapsideal vägen i Vision 2020? undrar idéhistoriker Thomas Karlsohn
Detta får du inte missa - Global Week drar snart igång
Utsläpp av koldioxid har räddats oss undan en ny istid, menar Lars Franzén
Magra underlag bakom språknedläggningar
Har vi råd att ta bort italienskan?
Replik: Kritiken bygger på missförstånd
Slutreplik: Dekanerna duckar för saklig kritik
Slutreplik: Djupt missvisande påhopp
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/gu-journalen/arkiv/2012/nummer-6-12/bedom-kvalitet-pa-manga-fler-satt-/?skipSSOCheck=true
Utskriftsdatum:
2024-03-28