Till startsida

Sixten Heymans pris och föreläsning

Sixten Heymans pris delas ut vart tredje år, varannan gång till en svensk skönlitterär författare och varannan gång till en svensk vetenskapsman/kvinna inom "den naturvetenskapliga grenen, förnämligast astronomi, geologi och kemi, för upptäckt eller utgivet arbete inom nämnda vetenskapsgren".

Mottagaren av priser håller två föreläsningar, en inriktad för studenter och personal, och en för allmänheten och skolungdomar.

Vem var Sixten Heyman?

Sixten Heyman tillhörde den välkända judiska släkten Heyman, som under 1800-talets början hade bosatt sig i Göteborg. Sixten Heymans fader, Alfred Heyman (1845–1918), var gift sedan 1872 med Alice Moss och drev tillsammans med sin yngre broder Charles Heyman företaget H. J. Heyman & Co. Detta företag hade grundats 1826 och gjorde affärer med tyger och kortvaror, som såldes dels i butik i Göteborg, dels genom gårdfarihandlare på landsbygden. Efter hand fick firmans grosshandelsrörelse med import av vävnader och garn en allt större omfattning. Företaget tog också verksam del i den göteborgska industrialiseringen i slutet på 1800-talet.

Gardinfabrik i Almedal

År 1889 anlade den framgångsrika firman även en gardinfabrik i Almedal, som i början av 1900-talet hade 200 anställda. I Örgryte startades en möbeltygs- och mattfabrik 1895. År 1910 bildades även konfektionsbolaget Lesslie inriktat mot damkonfektion. Firman H. J. Heyman & Co, som var i verksamhet fram till 1953, hade sedan 1908 kontor och lager i en stor fastighet vid Brunnsparken – hörnet av Norra och Östra Hamngatorna.

Sixten Heyman var näst yngst i en syskonskara på sex barn. Flera av syskonen fick brokiga levnadsöden. Inget av dem bar judiska namn. Att judiska familjer vid denna tid gav sina barn svenska namn var ett led i deras integration i det svenska samhället. Fem av Sixtens syskon var äldre bröder. Den äldste brodern Harald (1873–1947) blev fil.dr i Uppsala 1903 på en avhandling i engelska och var sedan tidningskorrespondent i Paris och översättare av fransk litteratur. Senare bosatte han sig i Tahiti. Brodern Carl Eric (1875–1937) övertog familjeföretaget som ensamägare efter faderns död 1918. Edvard (1877–1910) var musiker men avled vid 33 års ålder. En bror Walter avled som tioåring redan 1886. Brodern Kurt (1880–1951) var mäklare i San Fransisco. Enda systern Gladys (1891–1946) blev gift med tonsättaren Gösta Nystroem. Vid tiden för Sixten Heymans död vistades paret i Paris. Gladys har blivit särskilt uppmärksammad genom en teaterpjäs i Stockholm, skriven och framförd av hennes dotterdotter Jessica Zandén.

Sixten Heymans liv

Om Sixten Heymans liv och verksamhet är inte mycket känt. Uppenbarligen tillgodogjorde han sig inte den i Göteborg vanliga utbildningen för affärsmän, nämligen de två åren på Handelsinstitutet. Däremot finns bröderna Carl Erik och Kurt antecknade i institutets matrikel. I en kort nekrolog efter hans frånfälle sägs i stället att han ”efter avlagd mogenhetsexamen idkade handelsstudier i utlandet och ingick vid återkomsten till Göteborg i faderns firma, där han sedan varit verksam”. Andra uppgifter gör emellertid gällande att han var bosatt i London och engagerad i firman Sixten & Cassey, ett företag som fortfarande är verksamt inom textil- och konfektionsbranschen. Kanske Sixten Heyman i likhet med många andra söner till företagsledare praktiserade i en utländsk firma men stannade kvar där. I en kortare företagsmonografi från 1826 om H. J. Heyman & Co. finner man inga uppgifter om att det skulle ha funnits ett eventuellt samarbete mellan firman i London och familjeföretaget i Göteborg.

Sixten Heyman var uppenbarligen svensk medborgare. Detta styrks av det mest påtagliga dokumentet med uppgifter om honom, nämligen bouppteckningen med ett bifogat testamente, vilka förvaras på Landsarkivet i Göteborg. Sixten Heyman, som var ungkarl, dog 43 år gammal den 25 september 1927. Enligt en uppgift var orsaken en hjärtattack. I Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning liksom i Göteborgs-Posten uppmärksammades dödsfallet genom en notis på endast några få rader.

Arvingar och testamente

Av bouppteckningen framgår att Sixten Heyman var förmögen. Hans tillgångar redovisades till 845 670 kronor och skulderna till 65 632, varför behållningen blev 780 000 kronor, vilket i dagens läge – med konsumentprisindex som vansklig omräkningsfaktor – skulle motsvara cirka 20 miljoner kronor. Bland tillgångarna värderades aktier och obligationer till 146 000 kronor – bland dem aktier i Grängesbergsbolaget, i det senare beryktade tyska IG Farben men främst i det egna företaget Sixten & Cassey. Bland tillgångarna utgjorde fordringarna den största posten. De uppgick nämligen till 684 000 kronor, varav 629 000 utgjordes av en fordran på firman H. J. Heyman & Co. Han hade tydligen placerat det mesta av sina pengar i familjeföretaget. Bland lösöret, värderat till 14 500 kronor, återfinns som högst värderade föremål dels en bil av märket Humber, dels en tavla av Carl Larsson – båda åsatta ett värde om 2 000 kronor vardera.

Arvingar var Sixten Heymans kvarvarande fyra syskon. Två år före sitt frånfälle, den 20 mars 1925, hade emellertid Sixten Heyman undertecknat ett testamente, där han anvisade hur man skulle förfara med hans förmögenhet. Syskonbarnen skulle tillsammans erhålla 90 000 kronor, vänners och vänners barn blev ihågkomna med något mindre belopp liksom också – fast med betydligt mindre summor – en månadskarl och en kokerska. Den Heymanska firman fick medel till en personalfond och till företaget Sixten & Casseys personal testamenterades 1 000 pund till en pensionsfond.

Stipendiefond

Handelsinstitutet i Göteborg erhöll 20 000 till en stipendiefond som skulle få sitt namn efter Sixtens Heymans fader. Göteborgs Orkesterförening tilldelades samma belopp för att inrätta en fond med benämningen Edward Heymans musikfond (efter den avlidne äldre brodern som var musiker) med inriktning mot en balettskola för flickor. Samma summa skulle också tilldelas Göteborgs Fältrittklubb för att anordna ridläger för pojkar. I moderns namn, Alice Heymans fond, skulle testamenterade medel användas som bidrag till ett tilltänkt sjuksköterskehem för obemedlade sjuksköterskor. Sixten Heyman hade också i testamentet gett anvisningar om hur smycken och andra värdefullare föremål skulle fördelas mellan syskon och syskonbarn.

Den största enskilda donationen skulle emellertid gå till dåvarande Göteborgs Högskola, som i testamentet erhöll 100 000 kronor för att bilda en fond med benämningen Sixten Heymans fond för författare och vetenskapsmän. Vart tredje år skulle avkastningen av de två föregående åren ”tilldelas varannan gång svensk författare för av honom utgivet skönlitterärt arbete, i icke bunden företrädesvis episk form, och varannan gång svensk vetenskapsman inom den naturvetenskapliga grenen, förnämligast astronomi, geologi och kemi för upptäckt eller utgivet arbete inom nämnda vetenskapsgren”. Avkastningen under utdelningsåret skulle läggas till kapitalet.

Sixten Heymans donation

Om Sixten Heymans överväganden och motiveringar för donationen vet vi i dag ingenting, men dess karaktär tyder ändå på breda intressen. Hans fars liksom brodern Carl Erik Heymans kulturella intressen avspeglas i en samling brev från svenska konstnärer, t.ex. Hugo Birger, Albert Engström, Isaac Grünewald, Carl Larsson och Hilding Linnqvist. Dessa brev förvaras i Göteborgs universitetsbibliotek. Det bör framhållas att även andra medlemmar av släkten Heyman har donerat pengar till Göteborgs högskola.

Tillgångarna var dock bundna, och därmed inte omedelbart tillgängliga. Det dröjde också innan utbetalningen till högskolan kunde göras. Först tio år efter Sixten Heymans död blev hela summan inbetald och den första prisutdelningen kunde äga rum i april 1938, elva år efter donators bortgång. Vid ingången till detta år var fondens tillgångar bokförda till 144 237 kronor. Idag uppgår fondens bokförda värde till 5 898 000 kronor, och årets pristagare tilldelas 275 000 kronor. Universitetets fondförvaltning har uppenbarligen varit framgångsrik.

 

Text av Professor emeritus Martin Fritz

2010-03-02


Följande personer har fått Sixten Heymans pris under åren 1980-2016

2019 Ilona Riipinen
2016 Ninni Holmqvist
2013 Erik Sturkell
2010 Klas Östergren
2007 Marek Abramowicz
2004 Per Gunnar Evander
2001 Christina Moberg
1998 Sara Lidman
1995 Bengt Gustafsson
1992 Kerstin Ekman
1989 Bo G Malmström
1986 Sun Axelsson
1983 Frans Wickman
1980 Hans Granlid

 

 

Sixten Heymans pris 1938-1977


1977 Olof Rydbeck
1974 Sven Delblanc
1971 Kai Siegbahn
1968 Birgitta Trotzig
1965 Einar Stenhagen
1962 Åke Wassing
1959 Jerker Porath
1956 Peder Sjögren
1953 Yngve Öhman
1950 Tage Aurell
1947 Börje Kullenberg
1944 Eyvind Johnson
1941 Lennart von Post
1938 Olle Hedberg
 

 

 

 

Sixten Heymans pris

2019 års pristagare professor Ilona Riipinen från Stockholms universitet fick priset för sin forskning inom atmosfäriska aerosolpartiklar, partiklar i luften som påverkar såväl vår hälsa som molnen.

Läs mer om hennes forskning i nyheten i Medarbetarportalen.

Kontaktinformation

Akademiska högtider

Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg

Sidansvarig: Akademiska högtider|Sidan uppdaterades: 2019-05-06
Dela:

Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/akademiska_hogtider/sixten_heymans_pris/?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.gu.se%2Fomuniversitetet%2Faktuellt%2Fnyheter%2Fdetalj%2F%2Fsixten-heymans-pris-till-forskning-om-den-osynliga--livsviktiga-luften.cid1619955
Utskriftsdatum: 2021-10-27

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?