Rektorsinstallation

Den 8 september 2017 installerades professor Eva Wiberg som rektor vid Göteborgs universitet.

Den 30 juni 2023 avgår Eva Wiberg och en ny rektor ska installeras den 15 september.

Ceremonin ägde rum i universitetets huvudbyggnad, Vasaparken.

Reportage: Högtidlig installation av rektor Eva Wiberg

Eva Wibergs installationstal

Fru statssekreterare

Bästa rektorskolleger och övriga kolleger, kära studenter

Mina damer och herrar

Bakom varje framgångsrik man står en stark kvinna. Den har ni säkert hört förut. Bakom mig har det alltid stått två varmhjärtade och stöttande föräldrar. Våra föräldrar väljer vi inte, men det är de som formar våra första år. Min pappa var arkeolog och hans arbete förde oss till Rom, där han var direktör för Svenska Institutet. Institutet är en märklig och mäktig plats. Ingen plats för barn egentligen. Men för mig blev denna bubblande akademiska smältdegel min barndoms naturliga miljö.

Här smälte konst och vetenskap ihop till ett vitalt forum för bildning. Hit kom och kommer akademiker tillresande, svenska som utländska, forskare och studenter. Alla sammanstrålade för att utbyta idéer. Det var förstås på många sätt en priviligierad barndom. Men det har präglat mig som person och skapade framför allt behovet av, och viljan till, det intellektuella mötet, det mångfacetterade samtalet och reflektion. Det som i allra högsta grad ska prägla ett universitet.

Som liten träffade jag professor Axel Boëthius i Rom, den första direktören för Svenska Institutet. Vad jag då, som barn, i början av sextiotalet, inte visste, var att han under fem år varit rektor för Göteborgs högskola. När jag nu idag, mer än ett halvsekel senare, tar emot rektorskedjan för samma universitet, känner jag både stolthet och glädje. För mig personligen har en cirkel slutits.

Det jag tar med mig av detta till mitt arbete som rektor är erfarenheten av de synergier som kan uppstå mellan historia, vetenskap och internationella plattformar.

—

Tiden är ingenting, skrev Hans Alfredson. Efter en mellanlandning på nästan trettio år i Lund (och lite Italien däremellan) känns därmed steget från antikens Rom till dagens Göteborg inte så långt. Som professor i Italienska har jag forskat just på tidsreferenser inom språkinlärning.

Göteborgs universitet är Sveriges tredje äldsta universitet. Det har sina rötter i Göteborgs högskola från 1891 och har ända sedan starten haft en klar och tydlig förankring i Göteborgs stad och i regionen. Men faktum är att redan 27 år tidigare, 1864, hade tanken på en fri akademi i Göteborg lanserats i en artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

När Göteborgs högskola startade erbjöds öppna föreläsningar, vilket länge var unikt bland landets universitet. För Göteborgs universitet är det lika viktigt nu som då att vara öppet gentemot omvärlden. Idag finns ett stort utbud av öppna föreläsningar som hålls runt om i staden, och varje år är vi med och arrangerar Vetenskapsfestivalen i Göteborg. De konstnärliga utbildningarna anordnar under hela året föreställningar och utställningar och universitetets forskare återkommer regelbundet som experter i media.

Öppenheten gentemot det omgivande samhället visar sig idag också genom många olika forskningsprojekt och innovativa utvecklingsprogram med näringslivet, den offentliga sektorn och andra aktörer i samhället.
Om vi för en liten stund återgår till Göteborgs högskola så bestod den av vad vi i dag kallar de filosofiska fakulteterna – de sysslade med humaniora, samhällsvetenskap och delvis naturvetenskap. 1949 tillkom den Medicinska högskolan. 1954, då Göteborgs högskola och Medicinska högskolan slogs samman, fick Göteborg universitetsstatus, som det tredje universitetet i Sverige.

Göteborgs universitet är det första så kallade additionsuniversitetet i landet. Det innebär helt enkelt att det inte bara vuxit organiskt utan också genom att tidigare fristående verksamheter kommit till. Göteborgs universitet växte därigenom till att bli ett av landets största och bredaste lärosäten.

1891 undervisade sju professorer de 22 första studenterna. Idag har universitetet över 6 000 anställda och nästan 38 000 studenter. Vi har åtta fakulteter och 39 institutioner.

Det är med andra ord ett universitet rikt på både tradition och kunskap som jag, tillsammans med alla mina medarbetare, har den stora glädjen att förvalta och utveckla vidare. Det är också med största ödmjukhet som jag tar över stafettpinnen från min företrädare Pam Fredman. Hon har under sina elva år på rektorsposten gjort stora insatser för att samla och sätta Göteborgs universitet på kartan.

Pam har också betytt mycket för att lyfta fram universitetens och högskolornas betydelse för samhällsutvecklingen, i synnerhet som ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund. Hon har bidragit till att vi i den samlade högskolesektorn fått gehör för flera av våra krav och önskningar i politiken. Hon har med sin outtömliga och positiva energi aldrig försuttit ett tillfälle att ta upp och driva våra frågor.

—

”Tra:dita inno’va:re inno’va:ta ’tradere”. Så lyder Göteborgs universitets motto på latin. Att förnya det överlämnade och överlämna det förnyade.
Man kan se det som en trestegsraket. Första steget är att du tar vid där din föregångare har lämnat över. I det andra steget låter du dina egna visioner prägla utvecklingen för att i det tredje steget lämna över till nästa generation.

Vad är då universitetets roll i dag? Det kan förstås finnas många olika uppfattningar om vad som är universitetets viktigaste uppgift. Det beror helt på vem du frågar. Politikerna vill ha innovationer som leder till ökad tillväxt och välfärd. Arbetsgivarna vill ha ny kompetens och kvalificerade medarbetare. Samhället i stort vill ha dugliga och ansvarstagande medborgare. Så vad ska vi som universitet göra?

Universitetets huvuduppgift är att skapa, förnya och förmedla kunskap. Vi ska ge färdigheter till studenter och forskare så att de kan föra kunskapen vidare och bidra till att den tas om hand av samhället och omvandlas till praktisk nytta. Men vi har fler viktiga uppgifter.

I en tid när fakta och vetenskapliga resultat ifrågasätts alltmer, måste vi som universitet göra allt vi kan för att sätta oss till motvärn mot denna negativa utveckling. Det gör vi bäst genom att ge våra studenter de verktyg som krävs för att kunna analysera, förstå och verka i en alltmer komplicerad och digitaliserad värld. Det handlar om mer än bara rena faktakunskaper. De behöver också det vi kallar bildning.

Bildning är inte ett ämne som andra. Det är en ständigt pågående process genom livet. Bildningsprocessen är ett ansvar för hela utbildningssystemet när det gäller att skapa lust och motivation att lära, inte bara om specifika ämnesområden, utan om allt som hör till livets alla olika delar, inte minst humaniora och konst.

Bildning är livsförhöjande. Du ångrar aldrig din bildning, du ångrar aldrig de böcker du har läst, den musik du har lyssnat på, de föreläsningar du har deltagit i. De ger dig ett oersättligt värde i livet.

Att komma som ny chef är en stor utmaning men jag känner mig samtidigt lyckligt lottad eftersom det finns stora tillgångar att bygga vidare på och en levande vision. Jag ska här nämna några:

• Genom forskningsutvärderingen RED10 har vi en överblick över vår forsknings styrkor och svagheter. Det har lett till olika strategiska beslut. Och nu planerar vi för en uppföljning – RED 19.

• Kvalitetsarbetet i utbildningen har kommit långt och är något som jag vet att andra lärosäten låter sig inspireras av. Vi har precis fattat beslut om en ny kvalitetspolicy som ska lyfta arbetet ytterligare. Tillsammans med RED 19 kommer denna att ge oss en bra beredskap inför de kvalitetsutvärderingar som Universitetskanslersämbetet kommer att göra de närmaste åren.

• Vår tvärvetenskapliga forskning och utbildning sticker ut. Vi är starka på det tvärvetenskapliga internt inom universitetet såväl som externt. När det gäller den tvärvetenskapliga inriktningen, vill jag särskilt lyfta UGOT Challenges. Det är en unik satsning som universitetet gör för att bidra till lösningen av de stora globala samhällsutmaningarna.

• Vi tar ett tydligt samhällsansvar. Utöver UGOT vill jag i det sammanhanget särskilt nämna det stora engagemang som finns för inkluderingen av nyanlända. Universitetet tar också ett särskilt stort ansvar i regeringens uppdrag att skapa ökad jämställdhet inom akademin. Detta är bara några exempel på allt det vi gör som vår vision föreskriver: att bidra till en bättre framtid.

—

För att nå högsta kvalitet i vår forskning, utbildning och samverkan ser jag följande avgörande utgångspunkter:

• Ett välkomnande och inkluderande universitet behöver en god arbetsmiljö. Anställda och studenter ska känna att de trivs och kan utvecklas. Därför är jämställdhet och mångfald en förutsättning för högsta kvalitet i utbildning och forskning, ja i allt vi gör.

• För mig har det alltid varit en självklarhet att studenterna ska vara i fokus. Utan er studenter inget universitet. Ni studenter är vår framtid och morgondagens beslutsfattare. Ni är våra bästa kritiker. Ni ger oss andra perspektiv. För mig är därför studentinflytandet prioriterat. Från och med nu ingår därför studenterna även i universitetets ledningsgrupp.

• En förutsättning för god arbetsmiljö och en framgångsrik verksamhet är att vi har en professionell styrning och ledning. Ska man få människor att vilja arbeta med förändring, är förankringsarbete en nyckelfaktor. Det är i det sammanhanget viktigt att kollegiala organ fungerar väl ihop med den likaså nödvändiga linjestyrningen.

• För att fullgöra vårt uppdrag måste grundforskningen såväl som den strategiskt tillämpade forskningen få utvecklas. Det är viktigt inte minst för att vi som universitet ska kunna bidra till lösningen av de globala samhällsutmaningarna.

• Även universitetets utbildning har en tudelad uppgift. Det handlar å ena sidan om att tillgodose samhällets behov av kompetens, å andra sidan att värna om möjligheten att fritt söka kunskap. Det måste vara möjligt att studera ämnen som inte primärt leder till en bestämd profession.

• En allt viktigare framgångsfaktor är samverkan. Pressen på ett utvecklat strategiskt samverkansarbete som integreras i forskning och utbildning blir allt tydligare, såväl från regeringen som från EU. Ett gott samverkansarbete måste främjas inom och utanför universitetet.

• Ett område med stor utvecklingspotential är universitetets internationaliseringsarbete. Det är ett område jag arbetat mycket intensivt med i Lund och internationellt, och jag hoppas att mina erfarenheter kan bidra till att flytta fram positionerna ytterligare för Göteborgs universitet.

• Vi ska delta i den högskolepolitiska debatten. Det är just nu väldigt mycket som händer på politisk nivå och många utredningar är på gång. Det är viktigt att vi är med och diskuterar de frågor som kommer att påverka vår sektor framöver. Det ska vi göra både inom universitetet och med kolleger utanför. Det är också viktigt att ha öppen dialog med såväl regering som berörda utskott i riksdagen

• Låt oss arbeta långsiktigt. Politiska viljor har alltför ofta en benägenhet att utsätta universiteten för tvära kast. Organisatoriska förändringar, akademiska prioriteringar och ekonomiska riktningar kan kännas uppiggande i stunden, men riskerar många gånger att bli dagsländor. Universitetets arbete och utveckling måste vila på solida beslut och vi ska inte tvingas till förhastade ingrepp som kan vara svåra, om ens möjliga, att återställa. 

—

Det är som jag sa med stor glädje och stolthet jag tar mig an uppgiften att leda och utveckla Göteborgs universitet de kommande sex åren. Även om det är jag som rektor som har det yttersta ansvaret inför vår styrelse och inför regeringen, så vill jag betona att det i mångt och mycket är ett lagarbete. Vid min sida har jag Mattias Goksör, prorektor och fysiker. Runtom i organisationen finns alla medarbetare som tillsammans med oss i ledningen ska göra Göteborgs universitet till ett ännu mer känt och starkare universitet, nationellt och internationellt.

På så sätt hoppas jag att en dag med ännu större stolthet och glädje än när jag kom hit, kunna blicka tillbaka på min tid som en länk i kedjan för Göteborgs universitet. Att jag infriat mitt och universitetets föresats: ”Tra:dita inno’va:re inno’va:ta ’tra:dere”. Att förnya det överlämnade och överlämna det förnyade.

Tack!