Ämnesrankningarna från Academic Ranking of World Universities släpptes 26 maj 2021. Det är totalt 54 olika ämnesrankningar, uppdelade i fem fält: Engineering, Life Sciences, Medical Sciences, Natural Sciences och Social Sciences.
De olika ämnesrankningarna använder något olika indikatorer och viktar dessa på olika sätt. Indikatorerna beskrivs övergripande här och i detalj här.
Resultaten för de svenska lärosätena visas i figurerna nedan. Observera att ämnesrankningar utan svenska lärosäten inte ingår i figurerna. (Se texterna under Engineering och Social Science). Bilderna förstoras om man klickar på dem.

De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnesrankningar inom Engineering där inga svenska lärosäten finns representerade: Aerospace Engineering (endast 50 lärosäten ingår).

De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).

De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).

De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnesrankning inom Social Sciences där inga svenska lärosäten finns representerade: Library & Information Science (100 lärosäten ingår).
En allmän diskussion om ARWU:s ämnesrankningar, och deras problem, finns här. Kortfattat kan man säga att problemen handlar om att det är svårt att veta vilka ämnen som faktiskt döljer sig bakom ämnesnamnen, att prisindikatorerna ger ibland mycket överraskande effekter, och att stora miljöer gynnas kraftigt.
Om man lämnar de gigantiska metodologiska problemen därhän kan man notera att Göteborgs universitet finns med på 29 av de 54 ämneslistorna, och bland de svenska lärosätena har GU ensam bäst placering på 5 av dessa listor: Dentistry & Oral Science (26), Human Biological Sciences (22), Political Sciences (27), Public Administration (29) och Law (101–150).
Förutom dessa finns Göteborgs universitet på top-100 i följande ämnen: Biological Sciences (31), Communication (50), Oceanography (51-75), Nursing (51-75) samt Clinical Medicine (76-100).
ShanghaiRanking Consultancy publicerar varje år en rankningslista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World Universities (ARWU), men kallas oftast bara Shanghairankningen. Rankningslistan har fått stort genomslag och uppmärksammas regelbundet i svensk allmänmedia. 2021 års lista publicerades 15 augusti på www.shanghairanking.com.
En övergripande diskussion av Shanghairankningen, och en beskrivning av indikatorerna och metoden, finns här.
| Lärosäte | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KI | 44 | 42 | 44 | 47 | 48 | 44 | 44 | 44 | 38 | 45 | 42 |
| SU | 81 | 81 | 82 | 78 | 77 | 81 | 74 | 77 | 73 | 69 | 74 |
| UU | 67 | 73 | 73 | 60 | 61 | 60 | 63 | 63 | 62 | 77 | 78 |
| GU | 203 | 195 | 195 | 162 | 161 | 157 | 163 | 148 | 161 | 149 | 138 |
| LU | 126 | 114 | 110 | 125 | 119 | 137 | 142 | 134 | 120 | 155 | 161 |
| KTH | 215 | 208 | 210 | 227 | 219 | 237 | 246 | 232 | 245 | 213 | 277 |
| SLU | 309 | 314 | 299 | 271 | 272 | 297 | 261 | 293 | 312 | 305 | 293 |
| LiU | 414 | 390 | 377 | 315 | 328 | 308 | 294 | 351 | 349 | 350 | 346 |
| HHS | 354 | 400 | 401 | 401 | 401 | 401 | 411 | 401 | 418 | 423 | 401 |
| UmU | 269 | 274 | 288 | 297 | 315 | 336 | 340 | 441 | 468 | 406 | 421 |
| CTH | 289 | 309 | 304 | 349 | 354 | 282 | 294 | 299 | 349 | 359 | 447 |
| ÖrU | - | - | - | - | - | - | - | 851 | 888 | 645 | 662 |
| LnU | - | - | - | - | - | - | - | - | - | 865 | 828 |
| LTU | - | - | - | - | - | - | - | 886 | 905 | 882 | - |
För lärosäten rankade på plats 101 eller mer är den exakta positionen beräknad av utredaren (Magnus MacHale-Gunnarsson).

Göteborgs universitet har 2021 fått den officiella placeringen 101–150, vilket är samma position som 2020. Den beräknade (inofficiella) positionen har förbättrats 3 positioner, från 141 till 138. Der är en så liten ökning att den kan betraktas som brus (slumpmässig variation). Ökningen ligger i indikatorerna HiCi (antal anställda på Clarivates listor över högciterade forskare) samt Nature & Science.
Bland övriga, större, svenska lärosäten kan nämnas att KTH och Chalmers båda faller markant, från plats 213 till 277 för KTH:s del och från plats 359 till 447 för Chalmers del. Båda lärosätena har tappat framförallt i indikatorn HiCi, listan över högt citerade forskare, där Chalmers tidigare hade två personer och nu har en, och där KTH tidigare hade en person och nu inte har någon.
Shanghairankningen är utvecklad för att urskilja världens absoluta toppuniversitet, med fokus på naturvetenskap, medicin och teknikvetenskap. För svenska universitet blir listan ganska märklig, och mycket beroende av nobelpristagare från första halvan av 1900-talet.
Göteborgs universitet har tidigare legat kring 200-strecket, men i och med förändringar i indikatorn för högciterade forskare, som inleddes 2014, ligger vi istället kring 150-strecket.
Vad kan då Göteborgs universitet göra för att avancera på Shanghai-listan? Förutom det följsamma sättet, dvs. att helt enkelt öka kvaliteten på forskning och utbildning, kan ett lärosäte fokusera på de enskilda indikatorerna. Att få högre poäng på prisindikatorerna är långsamt och svårt, och kan i sammanhanget uteslutas. Fler publikationer i ISI-tidskrifter i allmänhet och Nature och Science i synnerhet är ett betydligt snabbare sätt att avancera på listan, men den strävan finns troligen redan hos alla forskare.
Ett annat sätt att avancera på listan skulle kunna vara att anställa högciterade forskare, eftersom dessa ”tar med sig” sina tidigare citeringar till det lärosäte de är anställda på för tillfället. En variant av detta är att hjälpa redan anställda forskare vid Göteborgs universitet att ta sig in, och ligga kvar, på HiCi-listan.
QS World University Rankings produceras årligen sedan 2004 av analysföretaget QS. Fram till och med 2009 gjordes detta på beställning av Times Higher Education, och listan var då känd under namnet THES. Sedan 2010 skapar THE sin ranking på annat sätt, och QS producerar sin rankning på egen hand. 7 juni 2021 publicerades den senaste versionen av QS rankning.
En övergripande diskussion av QS rankning, och en beskrivning av indikatorerna och metoden, finns här.
| Lärosäte | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LU | 180 | 122 | 106 | 88 | 67 | 72 | 86 | 71 | 67 | 60 | 70 | 73 | 78 | 92 | 92 | 97 | 87 |
| KTH | 196 | 172 | 192 | 173 | 174 | 150 | 180 | 142 | 118 | 110 | 92 | 97 | 98 | 104 | 98 | 98 | 89 |
| CTH | 166 | 147 | 197 | 162 | 198 | 204 | 202 | 223 | 202 | 175 | 132 | 139 | 133 | 128 | 140 | 139 | 121 |
| UU | 180 | 111 | 71 | 63 | 75 | 62 | 83 | 81 | 79 | 81 | 102 | 98 | 112 | 117 | 116 | 124 | 124 |
| SU | 227 | 261 | 246 | 239 | 215 | 168 | 178 | 171 | 170 | 182 | 182 | 196 | 195 | 200 | 191 | 181 | 148 |
| GU | 190 | 284 | 276 | 258 | 185 | 183 | 184 | 193 | 205 | 206 | 247 | 264 | 283 | 269 | 256 | 202 | 180 |
| LiU | 445 | 322 | 371 | 402 | 402 | 389 | 402 | 340 | 331 | 283 | 286 | 282 | 287 | 302 | 324 | 362 | 329 |
| UmU | 329 | 311 | 299 | 299 | 318 | 297 | 273 | 297 | 289 | 267 | 319 | 294 | 338 | 338 | 340 | 333 | 365 |
Göteborgs universitet stiger i år 22 placeringar, från plats 202 till plats 180. Uppgången ligger framförallt i International Students (från 42,7 poäng till 63,1) och International Staff (från 65,5 poäng till 73,5), vilket beror på att vi sedan ett par år köper (aggregerade) uppgifter om personers medborgarskap från SCB, i kombination med QS definition av "international". (Personer som har invandrat till Sverige och fått svenskt medborgarskap räknas också som "international".) Detta låg bakom även förra årets förbättrade placering, och troligen inför QS förändringen gradvis genom att använda ett medelvärde för de två-tre-senaste åren i varje indikator.
Även Stockholms universitet stiger i indikatorn International Students, troligen av samma orsak.
Förutom internationaliseringsindikatorerna stiger Göteborgs universitet i indikatorn Employer Reputation (från 15,7 poäng till 21,6). Samtliga svenska lärosäten stiger i denna indikator, varför vi får anta att fler svenska arbetsgivare besvarade enkäten i år än tidigare.
Även i indikatorn "Citations per Faculty", som mäter antalet citeringar per forskare/lärare, stiger Göteborgs universitet, från 31,4 poäng till 37,2. Det troligaste är att detta beror på en metodförändring: Alla svenska lärosäten utom Umeå och Uppsala stiger markant i denna indikator.
Times Higher Education (THE) fick utstå mycket kritik för den rankningslista som nu går under namnet QS, och de valde att byta leverantör och att arbeta om rankningen från grunden. Den kritik som riktades mot den gamla listan (QS) kvarstår: enkätundersökningarna är inte representativa, anseendeindikatorerna har orimligt stor vikt, den grova fält- normeringen skapar en skevhet i citeringsindikatorn, och uppgifterna om anställda och studenter är mycket svåra att jämföra både inom och mellan olika utbildningssystem.
Att Göteborgs universitet nu har klivit upp till intervallet 101-200 är positivt, eftersom QS är mycket aktiva i sammanhang som gäller rekrytering av internationella studenter. Att finnas med bland de 200 översta lärosätena på QS lista ökar vår synlighet och gör det troligen lättare att rekrytera internationella studenter.
Vilka åtgärder skulle Göteborgs universitet kunna vidta för att avancera på QS-rankningen? Eftersom anseendeundersökningarna har så stor vikt bör insatser för att avancera riktas mot de indikatorerna. Det handlar då om att på olika sätt förbättra resultaten i QS anseendemätningar, t.ex. genom en mer aktiv marknadsföring.
Times Higher Education Impact Rankings publicerades i 2021 års version 21 april 2021, och Göteborgs universitet hamnar på plats 49 i världen. Det är fyra platser sämre än 2020, men samtidigt har antalet deltagande lärosäten stigit från 768 till 1115, varför plats 49 ändå måste ses som ett mycket starkt resultat. Universitetet har också mycket höga placeringar i flera delrankningar:

Bilden visar de svenska lärosätenas placeringplacering i de olika delrankningarna, samt totalrankningen, i THE University Impact Rankings. Linjernas längd visar anatalet rankade lärosäten.
Det största skälet till tappet i placering för Göteborgs universitet är troligen att konkurrensen har ökat kraftigt i år, med 1115 rankade lärosäten jämfört med 768 lärosäten 2020 (en 46-procentig ökning).
Tre andra svenska lärosäten deltog i årets upplaga:
Av de nordiska lärosätena är det två danska universitet som ligger högst, Aalborg Universitet på plats 6 och Syddansk Universitet på plats 23.
Högst upp på årets lista ligger University of Manchester, följt av tre australiensiska universitet: University of Sydney, RMIT och La Trobe University.
Rankningens metod beskrivs i större detalj i den här artikeln och på THE:s egen webbplats, och här ges bara en kortfattad beskrivning.
Rankningen försöker mäta hur väl lärosätena bidrar till FN:s 17 globala hållbarhetsmål (SDG:er). Varje mål har egna indikatorer, och de deltagande lärosätena väljer själv vilka mål som de ska mätas i, vilket gör rankningen ganska komplicerad. Alla mål mäts dock med samma tre typer av indikatorer: i) bibliometriska, ii) personal- och studentmått, samt iii) "andra belägg". Det är den tredje kategorin som är mest problematisk, eftersom de belägg som efterfrågas ofta bara är svagt relaterade till det aktuella hållbarhetsmålet. Ett exempel kan hämtas från SDG 3 "Good Health and Wellbeing":
En fråga som ställs är huruvida universitetet "deliver outreach programmes and projects in the local community (which can include student volunteering programmes) to improve or promote health and well-being including hygiene, nutrition, family planning, sports, exercise, aging well, and other health and well-being related topics." Man får sedan max 1 poäng för att sådan program och projekt finns, max 1 poäng om man har belägg för detta, och max 1 poäng om beläggen är publika. Det spelar alltså ingen roll om de projekt och program man har fungerar bra, om de behövs i det aktuella samhället (i Sverige ser vi det t.ex. inte som högskolans uppgift att syssla med denna sorts folkhälsa), eller om programmen och projekten egentligen stödjer SDG : i många fall behövs insatserna kanske främst i låg- och medelinkomstländer.
Även de andra två typerna av indikatorer, bibliometriska och personal- och studentmått, dras med stora problem: t.ex. mäts i SDG 4 ("Quality Education") hur stor andel av de examinerade studenterna som blir behöriga skollärare. Det betyder att det är direkt negativt (för det hållbarhetsmålet) om man också utbildar sjuksköterskor.
THE University Impact Rankings dras med stora metodologiska problem, och man bör inte läsa resultatet som en faktisk mätning av hur väl universiteten arbetar mot FN:s hållbarhetsmål. Istället ska man kanske jämföra rankningen med Eurovision Song Contest: ett jippo där en vinnare koras utan att någon påstår att resulatet avspeglar faktisk musikalisk/konstnärlig kvalitet.
Samtidigt måste man ändå ge THE ett visst erkännande av att de ger sig på projektet överhuvudtaget. Rankningen ger uppmärksamhet åt andra aspekter av universitetens verksamhet än det som mäts i de mer etablerade rankningarna, och det måste ses som något bra. Hållbarhetsrankningen toppas inte av den handfull universitet som brukar förekomma i toppen av universitetsrankningar, utan det är andra lärosäten som blir synliga.
För Göteborgs universitets del är rankningen mycket välkommen, eftersom hållbar utveckling är ett fokusområde för oss. Universitetet är sedan 2004 certifierat enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001 och registrerat enligt EU:s miljöförordning Eco-Management and Audit Scheme, EMAS. I Naturvårdsverkets rankning av statliga myndigheters miljöledningsarbete har vi stadigt legat i topp. Resultaten från 2019 års externa miljörevisioner visade också att miljöledningssystemet är väl inarbetat, att miljö och hållbar utveckling är en del av kärnverksamheten och att uppföljningsarbetet fungerar tillfredsställande.
Så även om THE:s rangordning av världens lärosäten kan visa sig vara mer eller mindre slumpmässig, så är den uppmärksamhet som Göteborgs universitet får i och med de höga placeringarna mycket välförtjänt.
Ämnesrankningarna från QS släpptes 3 mars 2021. Det är 51 olika ämnesrankningar, uppdelade i fem breda fält: Arts & Humanities, Engineering & Technology, Life Sciences & Medicine, Natural Sciences samt Social Sciences & Management. Dessa fem fält har också sina egna "total-rankningar", vilket leder till totalt 56 olika ämnesrankningar.
De olika ämnesrankningarna använder tre indikatorer från huvudrankningen -- Academic Reputation, Employer Reputation och Citations per Paper -- samt en egen indikator, H-index. Indikatorerna viktas olika i olika ämnesrankningar. Läs mer om metoden här.
Resultaten för de svenska lärosätena visas i figurerna nedan. Observera att ämnesrankningar utan svenska lärosäten inte ingår i figurerna. (Se texterna under diagramen). Bilderna förstoras om man klickar på dem.

De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnsrankning inom Arts & Humanties där inget svenskt lärosäte ingår: Classics & Ancient History.
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnsrankning inom Engineering & Technology där inget svenskt lärosäte ingår: Mineral & Mining Engineering.
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).

De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).

De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnesrankning inom Social Sciences & Management där inget svenskt lärosäte ingår: Sports-Related Subjects.
En allmän diskussion om QS rankning och dess problem finns här, och en diskussion specifikt om ämnesrankningarna finns här. Kortfattat kan man säga att anseendeundersökningarna är mycket skakiga, citeringsmåtten är olämpliga och instabila, och det är svårt att veta vilka ämnen som faktiskt döljer sig bakom ämnesnamnen.
Om man lämnar de gigantiska metodologiska problemen därhän kan man notera att Göteborgs universitet finns med på 24 av de 56 ämneslistorna, och ligger på plats 1 (i världen) på en av dessa: Dentistry. Vi ligger på topp-100 inom ytterligare fem ämnen: Art & Design (plats 51-100), Anatomy & Physiology (plats 51-100), Communication & Media Studies (plats 51-100), Politics (plats 51-100) samt Life Science & Medicine (plats 95).
Bland de svenska lärosätena ligger Göteborgs universitet på delad förstaplats inom Anatomy & Physiology (tillsammans med Lund och Uppsala universitet), Communication & Media Studies (tillsammans med Lund och Stockholms universitet), Education & Training (tillsammans med Stockholms universitet), och Politics (tillsammans med Uppsala och Lunds universitet)
Förstaplaceringen i Dentistry är inte förvånande: Göteborgs universitet har legat på topp-10 sedan QS ämnesrankningar startade 2016, och ligger också bra på motsvarande rankning från Academic Ranking of World Universities (Shanghailistan). På de 100-gradiga skalorna får Göteborgs universitet 100 poäng på Citations per Paper och 98,4 på H-index (bara ett univerisitet har högre poäng där), 71,7 poäng på Academic Reputation (plats 8 i världen) och 70,3 poäng på Employer Reptation (plats 13 i världen). Vi har alltså bättre resultat i de bibliometriska indikatorerna än i anseendeundersökningarn.
Den brittiska tidskriften Times Higher Education (THE), som specialiserar sig på området högre utbildning, har varje år sedan 2004 publicerat en rankningslista över universitet från hela världen. Listan har med åren fått stor uppmärksamhet, såväl i som utanför universitetsvärlden. Metoden gjordes om kraftigt 2010, och här redovisas bara resultat från det året och framåt. Metoden beskrivs i detalj här.
2020 års version av rankningen publicerades 2020-09-02.(Den har det något förvirrande officiella namnet "THE World University Rankings 2021"; både pluralformen "rankings" och årtalet 2021 är svåra att förklara.) Resultaten för de svenska lärosätena 2010-2020 visas i figur 1 och tabell 1 nedan.
| KI = Karolinska institutet LU = Lunds universitet UU = Uppsala universitet SU = Stockholms universitet GU = Göteborgs universitet KTH = Kungliga tekniska högskolan | CTH = Chalmers tekniska högskola SLU = Sveriges lantbruksuniversitet UMU = Umeå universitet ÖRU = Örebro universitet LIU = Linköpings universitet KAU = Karlstads universitet |
| Lärosäte | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KI | 43 | 32 | 42 | 36 | 44 | 28 | 28 | 38 | 40 | 41 | 36 |
| LU | 89 | 80 | 82 | 123 | 119 | 91 | 96 | 93 | 98 | 96 | 103 |
| UU | 147 | 87 | 106 | 111 | 98 | 81 | 93 | 86 | 87 | 102 | 111 |
| SU | 129 | 132 | 117 | 103 | 98 | 136 | 144 | 134 | 153 | 175 | 183 |
| GU | 281 | 204 | 218 | 223 | 242 | 180 | 171 | 198 | 201 | 186 | 191 |
| KTH | 193 | 187 | 140 | 117 | 126 | 155 | 159 | 173 | 188 | 223 | 236 |
| CTH | 223 | 236 | 229 | 278 | 285 | 244 | 254 | 241 | 231 | 256 | 240 |
| SLU | 199 | 240 | 286 | 258 | 273 | 241 | 271 | 276 | 279 | 314 | 356 |
| UMU | 273 | 227 | 268 | 314 | 356 | 294 | 283 | 285 | 306 | 341 | 366 |
| ÖRU | 334 | 375 | 386 | 403 | 386 | 388 | |||||
| LIU | 305 | 324 | 331 | 319 | 360 | 287 | 340 | 384 | 379 | 408 | 411 |
| KAU | 849 | 896 |
För lärosäten rankade på plats 201 eller mer är den exakta positionen beräknad av utredaren (Magnus MacHale-Gunnarsson).
Göteborgs universitet har tappat fem placeringar i år, från 186 till 191. Att ligga strax ovanför 200-strecket innebär att universitetet får något bättre exponering i THE:s material jämfört med att ligga strax under 200-strecket, eftersom de ofta bara visar de 200 högst rankade lärosärten.
Förändringen om fem placeringar finns i indikatorgrupperna Research och Industry Income, varav Research väger avgjort tyngst (30 % jämfört med 2,5 %). Förändringen beror troligen på instabilitet i indikatorerna (normal variation).
Även bland övriga svenska lärosäten är förändringarna måttliga. Största tappet görs av SLU, som sjunker från 314 till 356, och största ökningen görs av Chalmers, som stiger från 256 till 236.
Av de stora rankningarna är THE den som har ändrat sin metod oftast och mest under åren, och de placeringsförändringar som ses är sällan ett tecken på faktiska förändringar i lärosätenas verksamhet, utan beror antingen på metodförändringar eller på volatilitet i indikatorerna. I år har det inte skett några metodförändringar alls, och placeringsförändringarna kan då förklaras med att indikatorerna är instabila.
Vad skulle då krävas för att Göteborgs universitet skulle förbättra sin placering markant? Den största skillnaden när man jämför Göteborgs universitet med Lunds, Uppsala och Stockholms universitet är att GU:s resultat i anseendemätningarna är markant sämre. (Detta beskrivs i detalj i Hur hamnade vi här? och Göteborgs universitet i Thomson Reuters anseendemätningar.) För att förbättra resultaten i anseendemätningarna kan man t.ex. förmå personer som är positivt inställda till Göteborgs universitet att besvara THE:s anseendeenkät, man kan stärka universitetets varumärke generellt genom ett mer aktivt marknadsföringsarbete, och man kan försöka samla och fokusera universitetets forskning till områden som passar THE:s ämneskategorier. (Det är ämnen som "Obstetrics & Gynecology", "Microbiology" eller "Sociology"; man behöver alltså täcka ett helt sådant område ganska väl och dessutom vara internationellt framgångsrik inom det området för att locka till sig röster.)
ShanghaiRanking Consultancy publicerar varje år en rankningslista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World Universities (ARWU), men kallas oftast bara Shanghairankningen. Rankningslistan har fått stort genomslag och uppmärksammas regelbundet i svensk allmänmedia. 2020 års lista publicerades 15 augusti på www.shanghairanking.com.
En övergripande diskussion av Shanghairankningen, och en beskrivning av indikatorerna och metoden, finns här.
| Lärosäte | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KI | 39 | 46 | 45 | 48 | 53 | 51 | 50 | 42 | 44 | 42 | 44 | 47 | 48 | 44 | 44 | 44 | 38 | 45 |
| UU | 59 | 74 | 60 | 65 | 66 | 71 | 76 | 66 | 67 | 73 | 73 | 60 | 63 | 60 | 63 | 63 | 62 | 77 |
| SU | 137 | 97 | 93 | 84 | 86 | 86 | 88 | 79 | 81 | 81 | 82 | 78 | 79 | 81 | 74 | 77 | 73 | 69 |
| LU | 93 | 92 | 99 | 90 | 97 | 97 | 101 | 102 | 109 | 114 | 110 | 125 | 119 | 137 | 142 | 135 | 120 | 159 |
| GU | 155 | 198 | 187 | 202 | 228 | 226 | 257 | 210 | 203 | 195 | 195 | 162 | 160 | 157 | 162 | 148 | 161 | 141 |
| KTH | 204 | 196 | 206 | 251 | 259 | 257 | 274 | 250 | 215 | 208 | 210 | 227 | 219 | 237 | 246 | 233 | 245 | 236 |
| CTH | 279 | 240 | 262 | 270 | 290 | 287 | 303 | 280 | 289 | 309 | 304 | 349 | 354 | 283 | 294 | 299 | 349 | 363 |
| SLU | 235 | 260 | 260 | 291 | 278 | 284 | 315 | 298 | 309 | 314 | 299 | 271 | 276 | 298 | 261 | 292 | 312 | 330 |
| LiU | 360 | 438 | 368 | 395 | 429 | 458 | 448 | 440 | 414 | 391 | 377 | 315 | 328 | 308 | 294 | 353 | 349 | 359 |
| UmU | 183 | 250 | 246 | 265 | 257 | 275 | 281 | 268 | 269 | 274 | 288 | 297 | 314 | 343 | 339 | 443 | 468 | 437 |
| HHS | – | – | 357 | 369 | 371 | 387 | 380 | 338 | 354 | 346 | 400 | 379 | 372 | 384 | 410 | 533 | 418 | 493 |
| ÖrU | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 851 | 888 | 672 |
| LnU | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 824 |
| LTU | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 886 | 905 | 885 |
För lärosäten rankade på plats 101 eller mer är den exakta positionen beräknad av utredaren (Magnus MacHale-Gunnarsson).
Göteborgs universitet har 2020 fått den officiella placeringen 101–150, vilket är ett kliv upp från positionen 2019, som var 151-200. Den beräknade (inofficiella) positionen har förbättrats 20 positioner, från 161 till 141.
Ökningen ligger framförallt i indikatorern HiCi (antal anställda på Clarivates listor över högciterade forskare). HiCi-listan har förändrats ganska kraftigt i år: Som exempel har Göteborgs universitet nu åtta HiCi-forskare istället för fem, och Lunds universitet går från nio forskare till två. Detta beror troligen på förändringar i metoden för att skapa listan, varav den viktigaste är att Clarivate nu bortser från alla artiklar med fler än 30 författare. (Detta gjorde man tidigare endast i Physics och Space Sciences).
(Den som vill läsa mer om de åtta forskarna från Göteborgs universitet som finns på Highly Cited-listan kan läsa GU-journalen 2019-6.)
Bland övriga, större, svenska lärosäten kan nämnas att Lunds universitet tappar 39 placeringar och hamnar för första gången under Göteborgs universitet. Karolinska institutet, Uppsala universitet och Chalmers tappar något, medan Stockholms universitet, KTH och Umeå ökar.
Shanghairankningen är utvecklad för att urskilja världens absoluta toppuniversitet, med fokus på naturvetenskap, medicin och teknikvetenskap. För svenska universitet blir listan ganska märklig, och mycket beroende av nobelpristagare från första halvan av 1900-talet.
Göteborgs universitet har tidigare legat kring 200-strecket, men i och med förändringar i indikatorn för högciterade forskare, som inleddes 2014, ligger vi istället kring 150-strecket.
Vad kan då Göteborgs universitet göra för att avancera på Shanghai-listan? Förutom det följsamma sättet, dvs. att helt enkelt öka kvaliteten på forskning och utbildning, kan ett lärosäte fokusera på de enskilda indikatorerna. Att få högre poäng på prisindikatorerna är långsamt och svårt, och kan i sammanhanget uteslutas. Fler publikationer i ISI-tidskrifter i allmänhet och Nature och Science i synnerhet är ett betydligt snabbare sätt att avancera på listan, men den strävan finns troligen redan hos alla forskare.
Ett annat sätt att avancera på listan skulle kunna vara att anställa högciterade forskare, eftersom dessa ”tar med sig” sina tidigare citeringar till det lärosäte de är anställda på för tillfället. En variant av detta är att hjälpa redan anställda forskare vid Göteborgs universitet att ta sig in, och ligga kvar, på HiCi-listan.
Ämnesrankningarna från Academic Ranking of World Universities släpptes 29 juni 2020. Det är totalt 54 olika ämnesrankningar, uppdelade i fem fält: Engineering, Life Sciences, Medical Sciences, Natural Sciences och Social Sciences.
De olika ämnesrankningarna använder något olika indikatorer och viktar dessa på olika sätt. Indikatorerna beskrivs övergripande här och i detalj här.
Resultaten för de svenska lärosätena visas i figurerna nedan. Observera att ämnesrankningar utan svenska lärosäten inte ingår i figurerna. (Se texterna under Engineering och Social Science). Bilderna förstoras om man klickar på dem.
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnesrankningar inom Engineering där inga svenska lärosäten finns representerade: Aerospace Engineering (endast 50 lärosäten ingår).

De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnesrankning inom Social Sciences där inga svenska lärosäten finns representerade: Library & Information Science (100 lärosäten ingår).
En allmän diskussion om ARWU:s ämnesrankningar, och deras problem, finns här. Kortfattat kan man säga att problemen handlar om att det är svårt att veta vilka ämnen som faktiskt döljer sig bakom ämnesnamnen, att prisindikatorerna ger ibland mycket överraskande effekter, och att stora miljöer gynnas kraftigt.
Om man lämnar de gigantiska metodologiska problemen därhän kan man notera att Göteborgs universitet finns med på 31 av de 54 ämneslistorna, och bland de svenska lärosätena har GU ensam bäst placering på 6 av dessa listor: Dentistry & Oral Science (18), Human Biological Sciences (25), Political Sciences (28), Public Administration (34), Communication (51-75) och Law (101–150).
Göteborgs universitet har dessutom delad första placering bland de svenska lärosätena i Education (101-150).
Förutom dessa finns Göteborgs universitet på top-100 i följande ämnen: Biological Sciences (31), Clinical Medicine (51-75), Nursing (51-75), Oceanography (51-75), Atmospheric Science (76-100) samt Pharmacy & Pharmaceutical Sciences (76-100).
Times Higher Education Impact Rankings publicerades första gången i april 2019, då Göteborgs universitet hamnade på plats 6 i världen. 2020 års version av rankningen publicerades 22 april 2020, och även om Göteborgs universitet tappar rejält jämfört med 2019 hamnar vi ändå på plats 45 i världen. Universitetet har också mycket starka placeringar i flera delrankningar:

Bilden visar Göteborgs universitet placering i de olika delrankningarna, samt totalrankningen, i THE University Impact Rankings. Linjernas längd visar anatalet rankade lärosäten.
Rankningens metod har förändrats en del sedan förra året, men det största skälet till tappet i placering för Göteborgs universitet är troligen att konkurrensen har ökat kraftigt i år, med 766 rankade lärosäten jämfört med 462 lärosäten 2019 (en 66-procentig ökning). Flera av av de andra lärosätena på 2019 års topp-tio-lista har också tappat rejält i år: Kungliga tekniska högskolan (från 7 till 77), University of Hong Kong (från 10 till 41) och University of Montreal (från 7 till 101-200); andra ligger kvar på topp-10: University of Auckland (plats 1 båda åren), University of British Columbia (från 3 till 7), University of Manchester (från 3 till 8), King's College London (från 5 till 9) och University of Bologna (från 9 till 6).
De finska universiteten har liksom de svenska tappat kraftigt i år: de två högst rankade finska universiteten Aaltouniversitet och Helsingfors universitet har tappat från plats 15 till 47 respektive från plats 15 till 80.
Av de nordiska universiteten är det Aalborg universitet som ligger högst på plats 23 (plats 97 2019).
Ett generellt mönster är annars att australiensiska universitet har tagit rejäla kliv uppåt, med hela fyra universitet på topp-10: University of Sydney (från 25 till 2), Western Sydney University (från 11 till 3), La Trobe University (orankat 2019, plats 4 2020) och RMIT University (från 82 till 10).
Vi vet inte vad förändringen beror på. Den enda metodologiska förändringen var tilläget av indikatorn "smoke-free policy"; det är oklart om GU:s situation (lagstiftning) räcker för att ge oss fulla poäng där. I indikatorgruppen "Collaboration and Health Services" tappade vi från ca 90 poäng till 78.
Det poängmässiga tappet är inte jättestort, från 81,6 till 78,7. Vi stiger i indikatorgrupperna "Research" och "Share of graduates with teaching qualifications", men sjunker i "Life long learning measures". Inrapporteringen för alla dessa är nästan identisk 2019 och 2020, så förklaringen ligger troligen dels i att fler lärosäten deltar i rankningen samt att kvantifieringen av de kvalitativa måtten är striktare i år.
Vi har stigit en del i forskningsindikatorn (från ca 80 till 90), men tappat mycket i "First generation female students". För båda dessa indikatorer har våra underliggande data inte förändrats, vilket betyder att förändringen i rankingpoäng beror på att andra lärosäten har tagit sig in och förändrat skalan. Vår svagaste indikatorgrupp är "Women's progress measures", där har vi 48 poäng, jämfört med 74 poäng totalt för SDG 5. (Här har rankningen möjligen en poäng, faktiskt: Göteborgs universitet följer upp likabehandling från många håll och kanter, och sätter in åtgärder, men generellt sett stannar detta ofta vid rekrytering och går sällan vidare till prestationsgrad, retention eller examensfrekvens.)
Förbättringen har framförallt skett i indikatorgrupperna "Share of students on work placements" samt "Share of secure contracts". För den första av dessa grupper beror på det på att vi rapporterade in felaktiga uppgifter förra året. För den andra gruppen beror på det på att THE förra året inte hade förstått den svenska situationen och att vi kunde förklara det bättre i år.
Vi har tappat i "Operational measures" (från ca 95 till 80), men också i "Proportion of recycled waste" (från ca 70 till 50). För båda dessa har vi rapporterat in i stort sett samma uppgifter 2020 som vi gjorde 2019, och det är svårt att veta exakt varför vi fick så mycket lägre poäng. Kanske var det bara att konkurrensen hårdnade.
Rankningens metod beskrivs i större detalj i den här artikeln och på THE:s egen webbplats, och här ges bara en kortfattad beskrivning.
Rankningen försöker mäta hur väl lärosätena bidrar till FN:s 17 globala hållbarhetsmål (SDG:er). Varje mål har egna indikatorer, och de deltagande lärosätena väljer själv vilka mål som de ska mätas i, vilket gör rankningen ganska komplicerad. Alla mål mäts dock med samma tre typer av indikatorer: i) bibliometriska, ii) personal- och studentmått, samt iii) "andra belägg". Det är den tredje kategorin som är mest problematisk, eftersom de belägg som efterfrågas ofta bara är svagt relaterade till det aktuella hållbarhetsmålet. Ett exempel kan hämtas från SDG 3 "Good Health and Wellbeing":
En fråga som ställs är huruvida universitetet "deliver outreach programmes and projects in the local community (which can include student volunteering programmes) to improve or promote health and well-being including hygiene, nutrition, family planning, sports, exercise, aging well, and other health and well-being related topics." Man får sedan max 1 poäng för att sådan program och projekt finns, max 1 poäng om man har belägg för detta, och max 1 poäng om beläggen är publika. Det spelar alltså ingen roll om de projekt och program man har fungerar bra, om de behövs i det aktuella samhället (i Sverige ser vi det t.ex. inte som högskolans uppgift att syssla med denna sorts folkhälsa), eller om programmen och projekten egentligen stödjer SDG : i många fall behövs insatserna kanske främst i låg- och medelinkomstländer.
Även de andra två typerna av indikatorer, bibliometriska och personal- och studentmått, dras med stora problem: t.ex. mäts i SDG 4 ("Quality Education") hur stor andel av de examinerade studenterna som blir behöriga skollärare. Det betyder att det är direkt negativt (för det hållbarhetsmålet) om man också utbildar sjuksköterskor.
THE University Impact Rankings dras med stora metodologiska problem, och man bör inte läsa resultatet som en faktisk mätning av hur väl universiteten arbetar mot FN:s hållbarhetsmål. Istället ska man kanske jämföra rankningen med Eurovision Song Contest: ett jippo där en vinnare koras utan att någon påstår att resulatet avspeglar faktisk musikalisk/konstnärlig kvalitet.
Samtidigt måste man ändå ge THE ett visst erkännande av att de ger sig på projektet överhuvudtaget. Rankningen ger uppmärksamhet åt andra aspekter av universitetens verksamhet än det som mäts i de mer etablerade rankningarna, och det måste ses som något bra. Hållbarhetsrankningen toppas inte av den handfull universitet som brukar förekomma i toppen av universitetsrankningar, utan det är andra lärosäten som blir synliga.
För Göteborgs universitets del är rankningen mycket välkommen, eftersom hållbar utveckling är ett viktigt kärnvärde för oss. Universitetet är sedan 2004 certifierat enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001 och registrerat enligt EU:s miljöförordning Eco-Management and Audit Scheme, EMAS. För tredje året i rad är vi ensamt i topp på Naturvårdsverkets ranking av statliga myndigheters miljöledningsarbete. Resultaten från förra årets externa miljörevisioner visar också att miljöledningssystemet är väl inarbetat, att miljö och hållbar utveckling är en del av kärnverksamheten och att uppföljningsarbetet fungerar tillfredsställande.
Så även om THE:s rangordning av världens lärosäten kan visa sig vara mer eller mindre slumpmässig, så är den uppmärksamhet som Göteborgs universitet får i och med de höga placeringarna mycket välförtjänt. Vi tappade förvisso många placeringar i år, men plats 45 i världen är ändå ett fantastiskt resultat.
QS World University Rankings produceras årligen sedan 2004 av analysföretaget QS. Fram till och med 2009 gjordes detta på beställning av Times Higher Education, och listan var då känd under namnet THES. Sedan 2010 skapar THE sin ranking på annat sätt, och QS producerar sin rankning på egen hand. 10 juni 2020 publicerades den senaste versionen av QS rankning.
En övergripande diskussion av QS rankning, och en beskrivning av indikatorerna och metoden, finns här.
| Lärosäte | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LU | 180 | 122 | 106 | 88 | 67 | 72 | 86 | 71 | 67 | 60 | 70 | 73 | 78 | 92 | 92 | 97 |
| KTH | 196 | 172 | 192 | 173 | 174 | 150 | 180 | 142 | 118 | 110 | 92 | 97 | 98 | 104 | 98 | 98 |
| UU | 180 | 111 | 71 | 63 | 75 | 62 | 83 | 81 | 79 | 81 | 102 | 98 | 112 | 117 | 116 | 124 |
| CTH | 166 | 147 | 197 | 162 | 198 | 204 | 202 | 223 | 202 | 175 | 132 | 139 | 133 | 128 | 140 | 139 |
| SU | 227 | 261 | 246 | 239 | 215 | 168 | 178 | 171 | 170 | 182 | 182 | 196 | 195 | 200 | 191 | 181 |
| GU | 190 | 284 | 276 | 258 | 185 | 183 | 184 | 193 | 205 | 206 | 247 | 264 | 283 | 269 | 256 | 202 |
| UmU | 329 | 311 | 299 | 299 | 318 | 297 | 273 | 297 | 289 | 267 | 319 | 294 | 338 | 338 | 340 | 333 |
| LiU | 445 | 322 | 371 | 402 | 402 | 389 | 402 | 340 | 331 | 283 | 286 | 282 | 287 | 302 | 324 | 362 |
Göteborgs universitet stiger i år 54 placeringar, från plats 256 till plats 202 Uppgången ligger framförallt i International Students och International Staff, vilket beror på att vi nu köper (aggregerade) uppgifter om personers medborgarskap från SCB, i kombination med QS definition av "international". (Personer som har invandrat till Sverige och fått svenskt medborgarskap räknas också som "international".) Även Stockholms universitet stiger i dessa indikatorer (särskilt International Students), troligen av samma orsak.
Även i indikatorn "Faculty Student", som mäter antalet forskare/lärare i relation till antalet studenter, stiger Göteborgs universitet rejält: 61 placeringar, till plats 198. Även detta beror på förändrad rapportering: vi inkluderar nu bara programstudenter.
Times Higher Education (THE) fick utstå mycket kritik för den rankningslista som nu går under namnet QS, och de valde att byta leverantör och att arbeta om rankningen från grunden. Den kritik som riktades mot den gamla listan (QS) kvarstår: enkätundersökningarna är inte representativa, anseendeindikatorerna har orimligt stor vikt, den grova fält- normeringen skapar en skevhet i citeringsindikatorn, och uppgifterna om anställda och studenter är mycket svåra att jämföra både inom och mellan olika utbildningssystem.
Att Göteborgs universitet nu närmar sig 200-strecket är positivt, eftersom QS är mycket aktiva i sammanhang som gäller rekrytering av internationella studenter. Att finnas med bland de 200 översta lärosätena på QS lista skulle öka vår synlighet och troligen göra det lättare att rekrytera internationella studenter.
Vilka åtgärder skulle Göteborgs universitet kunna vidta för att avancera på QS-rankningen? Eftersom anseendeundersökningarna har så stor vikt bör insatser för att avancera riktas mot de indikatorerna. Det handlar då om att på olika sätt förbättra resultaten i QS anseendemätningar, t.ex. genom en mer aktiv marknadsföring.
Den brittiska tidskriften Times Higher Education (THE), som specialiserar sig på området högre utbildning, har varje år sedan 2004 publicerat en rankningslista över universitet från hela världen. Listan har med åren fått stor uppmärksamhet, såväl i som utanför universitetsvärlden. Metoden gjordes om kraftigt 2010, och här redovisas bara resultat från det året och framåt. Metoden beskrivs i detalj här.
2019 års version av rankningen publicerades 2019-09-11.(Den har det något förvirrande officiella namnet "THE World University Rankings 2020"; både pluralformen "rankings" och årtalet 2020 är svåra att förklara.) Resultaten för de svenska lärosätena 2010-2019 visas i figur 1 och tabell 1 nedan.

| Lärosäte | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KI | 43 | 32 | 42 | 36 | 44 | 28 | 28 | 38 | 40 | 41 |
| LU | 89 | 80 | 82 | 123 | 119 | 91 | 96 | 93 | 98 | 96 |
| UU | 147 | 87 | 106 | 111 | 98 | 81 | 93 | 86 | 87 | 102 |
| SU | 129 | 132 | 117 | 103 | 98 | 136 | 144 | 134 | 153 | 175 |
| GU | 281 | 204 | 218 | 223 | 242 | 180 | 171 | 198 | 201 | 186 |
| KTH | 193 | 187 | 140 | 117 | 126 | 155 | 159 | 173 | 188 | 223 |
| CTH | 223 | 236 | 229 | 278 | 285 | 244 | 254 | 241 | 231 | 256 |
| SLU | 199 | 240 | 286 | 258 | 273 | 241 | 271 | 276 | 279 | 314 |
| UMU | 273 | 227 | 268 | 314 | 356 | 294 | 283 | 285 | 306 | 341 |
| ÖRU | 334 | 375 | 386 | 403 | 386 | |||||
| LIU | 305 | 324 | 331 | 319 | 360 | 287 | 340 | 384 | 379 | 408 |
| KAU | 849 |
För lärosäten rankade på plats 201 eller mer är den exakta positionen beräknad av utredaren (Magnus MacHale-Gunnarsson).
Göteborgs universitet har stigit 15 placeringar i år, från 201 till 186 (officiellt från 201-250 till 186). Att komma in på topp-200 listan (igen) innebär att universitetet får bättre exponering i THE:s material, eftersom de ofta bara visar de 200 högst rankade lärosärten. Förändringen finns i alla indikatorgrupperna, och beror troligen på instabilitet i indikatorerna (normal variation).
De flesta andra svenska lärosätena sjunker något i årets upplaga av rankningen; undantaget är Örebro universitet som stiger 17 placeringar, Lunds universitet som stiger 2 placeringar, samt Karlstads universitet som tar sig in på listan för första gången i år.
Av de stora rankningarna är THE den som har ändrat sin metod oftast och mest under åren, och de placeringsförändringar som ses är sällan ett tecken på faktiska förändringar i lärosätenas verksamhet, utan beror antingen på metodförändringar eller på volatilitet i indikatorerna. I år har det inte skett några metodförändringar alls, och placeringsförändringarna kan då förklaras med att indikatorerna är instabila.
Vad skulle då krävas för att Göteborgs universitet skulle förbättra sin placering markant? Den största skillnaden när man jämför Göteborgs universitet med Lunds, Uppsala och Stockholms universitet är att GU:s resultat i anseendemätningarna är markant sämre. (Detta beskrivs i detalj i Hur hamnade vi här? och Göteborgs universitet i Thomson Reuters anseendemätningar.) För att förbättra resultaten i anseendemätningarna kan man t.ex. förmå personer som är positivt inställda till Göteborgs universitet att besvara THE:s anseendeenkät, man kan stärka universitetets varumärke generellt genom ett mer aktivt marknadsföringsarbete, och man kan försöka samla och fokusera universitetets forskning till områden som passar THE:s ämneskategorier. (Det är ämnen som "Obstetrics & Gynecology", "Microbiology" eller "Sociology"; man behöver alltså täcka ett helt sådant område ganska väl och dessutom vara internationellt framgångsrik inom det området för att locka till sig röster.)
Ämnesrankningarna från Academic Ranking of World Universities släpptes i samband med att huvudrankningen publicerades 26 juni 2019. Det är totalt 54 olika ämnesrankningar, uppdelade i fem fält: Engineering, Life Sciences, Medical Sciences, Natural Sciences och Social Sciences.
De olika ämnesrankningarna använder något olika indikatorer och viktar dessa på olika sätt. Indikatorerna beskrivs övergripande här och i detalj på Shanghairankningens egen webbplats här.
Resultaten för de svenska lärosätena visas i figurerna nedan. Observera att ämnesrankningar utan svenska lärosäten inte ingår i figurerna. (Se texterna under Engineering och Social Science). Bilderna förstoras om man klickar på dem.
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnesrankning inom Engineering där inga svenska lärosäten finns representerade: Aerospace Engineering (endast 49 lärosäten ingår).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnesrankning inom Social Sciences där inga svenska lärosäten finns representerade: Library & Information Science (100 lärosäten ingår).
En allmän diskussion om ARWU:s ämnesrankningar, och deras problem, finns här. Kortfattat kan man säga att problemen handlar om att det är svårt att veta vilka ämnen som faktiskt döljer sig bakom ämnesnamnen, att prisindikatorerna ger ibland mycket överraskande effekter, och att stora miljöer gynnas kraftigt.
Om man lämnar de gigantiska metodologiska problemen därhän kan man notera att Göteborgs universitet finns med på 30 av de 54 ämneslistorna, och bland de svenska lärosätena har GU ensam bäst placering på 4 av dessa listor: Human Biological Sciences (22), Dentistry & Oral Science (26), Public Administration (47), Communication (51-75) och Education (101-150).
Göteborgs universitet har delad första placering i Hospitality & Tourism Management (76-100) och i Law (101-150), och näst bäst placering i Biological Sciences (31), Political Science (37), Oceanography (51–75), Clinical Medicine (51-75), Sociology (101–150), Biomedical Engineering (101–150) och Management (201-300).
ShanghaiRanking Consultancy publicerar varje år en rankningslista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World Universities (ARWU), men kallas oftast bara Shanghairankningen. Rankningslistan har fått stort genomslag och uppmärksammas regelbundet i svensk allmänmedia. 2019 års lista publicerades 15 augusti på www.shanghairanking.com.
En övergripande diskussion av Shanghairankningen, och en beskrivning av indikatorerna och metoden, finns här.
| Lärosäte | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KI | 39 | 46 | 45 | 48 | 53 | 51 | 50 | 42 | 44 | 42 | 44 | 47 | 48 | 44 | 44 | 44 | 39 |
| UU | 59 | 74 | 60 | 65 | 66 | 71 | 76 | 66 | 67 | 73 | 73 | 60 | 63 | 60 | 63 | 63 | 62 |
| SU | 137 | 97 | 93 | 84 | 86 | 86 | 88 | 79 | 81 | 81 | 82 | 78 | 79 | 81 | 74 | 77 | 73 |
| LU | 93 | 92 | 99 | 90 | 97 | 97 | 101 | 102 | 109 | 114 | 110 | 125 | 119 | 137 | 142 | 135 | 121 |
| GU | 155 | 198 | 187 | 202 | 228 | 226 | 257 | 210 | 203 | 195 | 195 | 162 | 160 | 157 | 162 | 148 | 162 |
| KTH | 204 | 196 | 206 | 251 | 259 | 257 | 274 | 250 | 215 | 208 | 210 | 227 | 219 | 237 | 246 | 233 | 247 |
| CTH | 279 | 240 | 262 | 270 | 290 | 287 | 303 | 280 | 289 | 309 | 304 | 349 | 354 | 283 | 294 | 299 | 350 |
| SLU | 235 | 260 | 260 | 291 | 278 | 284 | 315 | 298 | 309 | 314 | 299 | 271 | 276 | 298 | 261 | 292 | 311 |
| LIU | 360 | 438 | 368 | 395 | 429 | 458 | 448 | 440 | 414 | 391 | 377 | 315 | 328 | 308 | 294 | 353 | 351 |
| UMU | 183 | 250 | 246 | 265 | 257 | 275 | 281 | 268 | 269 | 274 | 288 | 297 | 314 | 343 | 339 | 443 | 475 |
| HHS | – | – | 357 | 369 | 371 | 387 | 380 | 338 | 354 | 346 | 400 | 379 | 372 | 384 | 410 | 533 | 572 |
För lärosäten rankade på plats 101 eller mer är den exakta positionen beräknad av utredaren (Magnus MacHale-Gunnarsson).

Göteborgs universitet har 2019 fått den officiella placeringen 151–200, vilket är ett kliv ned från positionen 2018, som var 101-150. Den beräknade (inofficiella) positionen har försämrats 14 positioner, från 148 till 162. (Det är för övrigt exakt samma placering som 2017).
Tappet ligger i indikatorerna HiCi (antal anställda på Clarivates listor över högciterade forskare) samt N&S (antal publikationer i tidskrifterna Nature och Science). Nytt för i år är att HiCi-listan innehåller området Cross-Field, som är en mycket stor kategori - antalet forskare som ingår i någon av listorna ökar från 4000 till 6000. Detta innebär att många lärosäten får förändrade värden i HiCi-indikatorn. Göteborgs universitet har nu 5 HiCi-forskare istället för 4.
I indikatorn N&S har universitetet också tappat (från 13,7 till 12,7 poäng, på en hundragradig skala).
Bland överiga svenska lärosäten kan nämnas att både Karolinska institutet och Stockholms universitet fortsätter sina uppåtgående trender och får bättre placeringar än någonsin tidigare. (Karolinska institutet har haft årets placering ett år tidigare, 2003.)
Shanghairankningen är utvecklad för att urskilja världens absoluta toppuniversitet, med fokus på naturvetenskap, medicin och teknikvetenskap. För svenska universitet blir listan ganska märklig, och mycket beroende av nobelpristagare från första halvan av 1900-talet.
Göteborgs universitet har de senaste åren legat kring 200-strecket, men i och med förändringen i indikatorn för högciterade forskare ligger vi istället kring 150-strecket.
Vad kan då Göteborgs universitet göra för att avancera på Shanghai-listan? Förutom det följsamma sättet, dvs. att helt enkelt öka kvaliteten på forskning och utbildning, kan ett lärosäte fokusera på de enskilda indikatorerna. Att få högre poäng på prisindikatorerna är långsamt och svårt, och kan i sammanhanget uteslutas. Fler publikationer i ISI-tidskrifter i allmänhet och Nature och Science i synnerhet är ett betydligt snabbare sätt att avancera på listan, men den strävan finns troligen redan hos alla forskare. Möjligen skulle man kunna arbeta för att förmå Clarivate att indexera fler tidskrifter där forskare från Göteborgs universitet brukar publicera sig; kanske framförallt samhällsvetenskapliga tidskrifter (inklusive utbildningsvetenskap och pedagogik).
Ett annat sätt att avancera på listan skulle kunna vara att anställa högciterade forskare, eftersom dessa ”tar med sig” sina tidigare citeringar till det lärosäte de är anställda på för tillfället. En variant av detta är att hjälpa redan anställda forskare vid Göteborgs universitet att ta sig in, och ligga kvar, på HiCi-listan.
QS World University Rankings produceras årligen sedan 2004 av analysföretaget QS. Fram till och med 2009 gjordes detta på beställning av Times Higher Education, och listan var då känd under namnet THES. Sedan 2010 skapar THE sin ranking på annat sätt, och QS producerar sin rankning på egen hand. 19 juni 2019 publicerades den senaste versionen av QS rankning.
En övergripande diskussion av QS rankning, och en beskrivningav indikatorerna och metoden, finns här.
| Lärosäte | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LU | 180 | 122 | 106 | 88 | 67 | 72 | 86 | 71 | 67 | 60 | 70 | 73 | 78 | 92 | 92 |
| KTH | 196 | 172 | 192 | 173 | 174 | 150 | 180 | 142 | 118 | 110 | 92 | 97 | 98 | 104 | 98 |
| UU | 180 | 111 | 71 | 63 | 75 | 62 | 83 | 81 | 79 | 81 | 102 | 98 | 112 | 117 | 116 |
| CTH | 166 | 147 | 197 | 162 | 198 | 204 | 202 | 223 | 202 | 175 | 132 | 139 | 133 | 128 | 140 |
| SU | 227 | 261 | 246 | 239 | 215 | 168 | 178 | 171 | 170 | 182 | 182 | 196 | 195 | 200 | 191 |
| GU | 190 | 284 | 276 | 258 | 185 | 183 | 184 | 193 | 205 | 206 | 247 | 264 | 283 | 269 | 256 |
| LiU | 445 | 322 | 371 | 402 | 402 | 389 | 402 | 340 | 331 | 283 | 286 | 282 | 287 | 302 | 324 |
| UmU | 329 | 311 | 299 | 299 | 318 | 297 | 273 | 297 | 289 | 267 | 319 | 294 | 338 | 338 | 340 |
Göteborgs universitet stiger i år 13 placeringar. Uppgången ligger framförallt i Academic Reputation (11 placeringar, viktad 40 %) och Faculty Student (19 placeringar, viktad 20 %), och dessa uppgångar kompenserar för nedgången i International Students (-107 placeringar, viktad 5 %). Nedgången i International Students beror troligen till största delen på förändrad inrapportering; i och med det nya Ladok har identifieringen av internationella studenter förändrats. En stabilare metod är på väg och kommer att användas från och med nästa år.
På total nivå beror placeringsförändringen mest på vilka andra lärosäten som inkluderats i rankningen (olika filter används från år till år) samt instabilitet i indikatorerna.
Av de övriga svenska lärosätena är de största förändringarna att Chalmers tappar 12 placeringar från 128 till 140, och att Linköping tappar 22 placeringar från 302 till 324. I båda fallen ligger förändringarna framförallt i indikatorerna Faculty Student och i Employer Reputation.
Times Higher Education (THE) fick utstå mycket kritik för den rankningslista som nu går under namnet QS, och de valde att byta leverantör och att arbeta om rankningen från grunden. Den kritik som riktades mot den gamla listan (QS) kvarstår: enkätundersökningarna är inte representativa, anseendeindikatorerna har orimligt stor vikt, den grova fält- normeringen skapar en skevhet i citeringsindikatorn, och uppgifterna om anställda och studenter är mycket svåra att jämföra både inom och mellan olika utbildningssystem.
Vilka åtgärder skulle Göteborgs universitet kunna vidta för att avancera på QS-rankningen? Eftersom anseendeundersökningarna har så stor vikt bör insatser för att avancera riktas mot de indikatorerna. Det handlar då om att på olika sätt förbättra resultaten i QS anseendemätningar, t.ex. genom en mer aktiv marknadsföring.
THE University Impact Rankings publicerades första gången 3 april 2019. 462 lärosäten ingår i listan, som försöker mäta hur stor insats universiteten gör för att FN:s globala mål för hållbar utveckling ska nås. De tio högst placerade lärosätena visas i tabellen nedan.
| Placering | Lärosäte | Land |
|---|---|---|
| 1 | University of Auckland | Nya Zeeland |
| 2 | McMaster University | Kanada |
| 3= | University of British Columbia | Kanada |
| 3= | University of Manchester | Förenade kungadömet |
| 5 | King's College London | Förenade kungadömet |
| 6 | Göteborgs universitet | Sverige |
| 7= | Kungliga tekniska högskolan | Sverige |
| 7= | University of Montreal | Kanada |
| 9 | Universitá di Bologna | Italien |
| 10 | University of Hong Kong | Kina |
Göteborgs universitet hamnar alltså på plats 6 i världen, vilket är högst av alla nordiska lärosäten och tredje plats av alla europeiska lärosäten. Man kan notera att endast ett annat svenskt lärosäte, Kungliga tekniska högskolan, deltog i denna rankning.
Rankningens metod beskrivs översiktligt på THE:s webbplats här, och i mer detalj, och mer kritiskt, på vår enhets webbplats här. I sammanfattning handlar metoden om att 11 av FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling har använts som grund för rankningen, och att de indikatorer som använts gäller publikationer och citeringar inom relevant forskning, kvantitativa mått på lärosätenas personal och studenter, samt kvalitativa mått som handlar om i vilken grad lärosätena själva verkar för att nå målen genom policies, utåtriktade initiativ och samarbeten.
Balansen mellan indikatorerna, kvantifieringen av de kvalitativa måtten samt själva valet av indikatorer är naturligtvis mycket subjektiva, och även om det inte finns anledning att tro att THE skulle ha gjort kontroversiella eller oväntade val i dessa frågor, så måste man ändå anta att om rankningen gjorts av någon annan så skulle metoden, och resultatet, se helt annorlunda ut.
En stor del av uppgifterna som ligger till grund för rankningen inhämtades från lärosätena själva, och uppgifterna var organiserade kring de elva hållbarhetsmålen (SDG). Alla lärosäten var tvungna att rapportera in uppgifter om SDG 17 Partnerships for the Goals, och de måste rapportera in uppgifter om minst tre andra SDG:er. Varje lärosäte fick dock själva välja vilka tre mål det skulle vara, och de kunde även välja att rapportera in uppgifter om fler mål. Huvudrankningen bygger på SDG 17 och de tre bästa SDG:erna för varje lärosäte.
Göteborgs universitet rapporterade in uppgifter för åtta SDG:er: 3, 4, 5, 8, 12, 13, 16 och 17. (Skälet till att inte fler uppgifter rapporterades in var att det var ett mycket omfattande arbete, samt att det var osäkert hur rankningen skulle utformas och vilken nytta inrapporteringsarbetet därför skulle ha.)
För varje SDG har THE skapat delrankningar, och Göteborgs universitet deltar alltså i åtta av dessa; resultaten visas i tabellen nedan.
| SDG | Placering |
|---|---|
| 3 Good Health and Wellbeing | 8 |
| 4 Quality Education | 1 |
| 5 Gender Equality | 3 |
| 8 Decent Work and Economic Growth | 101-200 |
| 12 Responsible Consumption and Production | =10 |
| 13 Climate Action | 30 |
| 16 Peace, Justice and Strong Institutions | 38 |
| 17 Partnerships for the Goals | 30 |
Göteborgs universitet fick alltså förstaplatsen inom Quality Education och tredjeplatsen inom Gender Equality. Dessutom en åttondeplats inom Good Health and Wellbeing och delad tiondeplats inom Responsible Consumption and Production.
Rankningen Quality Education mäter forskning inom utbildningsvetenskap, andel av utfärdade examina som ger behörighet att undervisa i skolan, öppenhet när det gäller utbildning (ungefär "tredje uppgiften"), samt andel studenter från icke-akademiska hem. Läs mer här.
Rankningen Gender Equality mäter genusrelaterad forskning, några aspekter av jämställdhet, samt (kvalitativt) en del av universitetens åtgärder för att förbättra jämställdheten för såväl personal som studenter. (Möjligen är det andel kvinnor snarare än jämställdhet som mäts, så att större andel kvinnor alltid är bättre; THE:s uppgifter om detta är oklara.) Läs mer här.
Rankningen Good Health and Wellbeing mäter forskning inom medicin och hälsa, andel av utfärdade examina som hör till medicin och hälsa, samt (kvalitativt) några aspekter av universitetens samarbete med sjukvårdsorganisationer, universitetens utåtriktade verksamhet inom hälsoområdet för lokalsamhället och universitetens hälsorelateade stöd till studenter och personal. Läs mer här.
Rankningen Responsible Consumption and Production mäter forskning relevant för "ansvarsfull konsumtion och produktion", att universiteten har policies för etiska inköp och miljövänlig hantering av avfall, i vilken grad universitens avfall återvinns, samt huruvida universiteten publicerar hållbarhetsrapporter. Läs mer här.
FN:s globala mål för hållbar utveckling är långsiktiga och svårstyrda, och en internationell rangordning av lärosäten efter hur väl de arbetar mot sådana mål kan naturligtvis bara skapas om man gör rejäla avkall på kraven om validitet och reliabilitet. De kvalitativa uppgifter som lärosätena har skickat in är en oerhört heterogen datamängd. Här är ett exempel på en fråga:
Does your university as a body have written policies and procedures to identify local stakeholders external to the university and engage with them?
Om man svarade ja på denna fråga uppmanades man att också skicka in belägg, vilket kunde vara en länk till en webbsida, ett policydokument, fritext i epostmeddelanden, eller något liknande. Det fanns inga krav på att dokumenten skulle vara på engelska, utan alla språk var tillåtna.
Bland de lärosäten som svarar att de har sådana policies varierar naturligtvis kvaliteten och omfattningen av dessa oerhört. Hur THE har kvantifierat dessa svar vet vi inte, men vi kan tryggt anta att validiteten för denna indikator som ett mått på faktisk samverkan med lokala intressenter är mycket låg.
De kvantitativa mått som THE har använt är ofta mindre godtyckliga än de kvalitativa, men likväl kan en handfull mått av detta slag knappast täcka ett universitets arbete mot ett globalt hållbarhetsmål. THE gör alltså som de brukar och använder mått som går att ta fram snarare än mått som faktiskt mäter det de vill mäta. De letar så att säga efter nyckeln i gatlyktans sken snarare än på den mörka plats där nyckeln tappades.
Med detta sagt måste man ändå ge THE ett visst erkännande av att de ger sig på projektet överhuvudtaget. Rankningen ger uppmärksamhet åt andra aspekter av universitetens verksamhet än det som mäts i de mer etablerade rankningarna, och det måste ses som något bra. Hållbarhetsrankningen toppas inte av den handfull universitet som brukar förekomma i toppen av universitetsrankningar, utan det är andra lärosäten som blir synliga.
För Göteborgs universitets del är rankningen mycket välkommen, eftersom hållbar utveckling är ett viktigt kärnvärde för oss. Universitetet är sedan 2004 certifierat enligt den internationella miljöstandarden ISO 14001 och registrerat enligt EU:s miljöförordning Eco-Management and Audit Scheme, EMAS. För tredje året i rad är vi ensamt i topp på Naturvårdsverkets ranking av statliga myndigheters miljöledningsarbete. Resultaten från förra årets externa miljörevisioner visar också att miljöledningssystemet är väl inarbetat, att miljö och hållbar utveckling är en del av kärnverksamheten och att uppföljningsarbetet fungerar tillfredsställande.
Så även om THE:s rangordning av världens lärosäten kan visa sig vara mer eller mindre slumpmässig, så är den uppmärksamhet som Göteborgs universitet får i och med de höga placeringarna mycket välförtjänt.
Ämnesrankningarna från QS släpptes 27 februari 2019. Det är totalt 48 olika ämnesrankningar, uppdelade i fem breda fält: Arts & Humanities, Engineering & Technology, Life Sciences & Medicine, Natural Sciences samt Social Sciences & Management. Dessa fem fält har också sina egna "total-rankningar".
De olika ämnesrankningarna använder samma indikatorer som huvudrankningen, plus H-index, men viktar indikatorerna något olika. Läs mer här.
Resultaten för de svenska lärosätena visas i figurerna nedan. Observera att ämnesrankningar utan svenska lärosäten inte ingår i figurerna. (Se texterna under diagramen). Bilderna förstoras om man klickar på dem.
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnsrankning inom Arts & Humanties där inget svenskt lärosäte ingår: Classics.
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnesrankning inom Engineering & Technology där inget svenskt lärosäte ingår: Engineering - Mineral & Mining.
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns tre ämnesrankningar inom Social Sciences & Management där inga svenska lärsoäten ingår: Sports-related Subjects, Hospitality & Leisure Management och Library & Information Management.
En allmän diskussion om QS:s rankning och dess problem finns här, och en diskussion specifikt om ämnesrankningarna finns här. Kortfattat kan man säga att anseendeundersökningarna är mycket skakiga, citeringsmåtten är olämpliga och instabila, och det är svårt att veta vilka ämnen som faktiskt döljer sig bakom ämnesnamnen.
Om man lämnar de gigantiska metodologiska problemen därhän kan man notera att Göteborgs universitet finns med på 28 av de 53 ämneslistorna, och bland de svenska lärosätena ligger GU på delad förstaplats inom Politics & International Studies (tillsammans med Uppsala och Lunds universitet), ensam andraplats inom Nursing och Dentistry, samt delad andraplats inom Education och Sociology. GU har alltså inte någon egen, nationell förstaplats för QS ämnesrankningar, vilket troligen förklaras av svaga resultat i anseendeundersökningen.
Ämnesrankningarna från Times Higher Education släpptes pö om pö under hösten 2018. Det är totalt elva olika rankningar, som använder samma indikatorer som huvudrankningen men med något olika viktning. Indikatorerna beskrivs i detalj här.
Resultaten för de svenska lärosätena visas i figuren nedan. Bilden förstoras om man klickar på den.
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
En allmän diskussion om THE:s ämnesrankningar, och deras problem, finns här. Kortfattat kan man säga att problemen handlar om att det är små underlag för de bibliometriska indikatorerna och framförallt för anseendeindikatorerna, vilket leder till betydande instabilitet.
Om man lämnar de betydande metodologiska problemen därhän kan man notera att Göteborgs universitet ingår i samtliga elva ämnesrankningar (även Engineering & Technology), men att vi aldrig har högre rankning än Lunds, Uppsala eller Stockholms universitet (med undantag för de rankningar där något av dessa lärosäten inte ingår, t.ex. Computer Science, där Lunds universitet inte ingår, eller Clinical, pre-clinical & health, där Stockholms universitet inte ingår).
Ämnesrankningarna från Academic Ranking of World Universities släpptes i samband med att huvudrankningen publicerades 15 augusti 2018. Det är totalt 54 olika ämnesrankningar, uppdelade i fem fält: Engineering, Life Sciences, Medical Sciences, Natural Sciences och Social Sciences.
De olika ämnesrankningarna använder något olika indikatorer och viktar dessa på olika sätt. Indikatorerna beskrivs övergripande här och i detalj här.
Resultaten för de svenska lärosätena visas i figurerna nedan. Observera att ämnesrankningar utan svenska lärosäten inte ingår i figurerna. (Se texterna under Engineering och Social Science). Bilderna förstoras om man klickar på dem.
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns två ämnesrankningar inom Engineering där inga svenska lärosäten finns representerade: Aerospace Engineering (endast 50 lärosäten ingår) och Marine/Ocean Engineering (endast 44 lärosäten ingår).

De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
De heldragna vertikala linjerna visar hur många lärosäten som ingår i varje rankning.
I många fall anges placeringen som ett intervall, t.ex. 401-500. Sådana placeringar har räknats om till mittvärdet för det intervallet (dvs. 450,5 för exemplet 401-500).
Det finns en ämnesrankning inom Social Sciences där inga svenska lärosäten finns representerade: Library & Information Science (100 lärosäten ingår).
En allmän diskussion om ARWU:s ämnesrankningar, och deras problem, finns här. Kortfattat kan man säga att problemen handlar om att det är svårt att veta vilka ämnen som faktiskt döljer sig bakom ämnesnamnen, att prisindikatorerna ger ibland mycket överraskande effekter, och att stora miljöer gynnas kraftigt.
Om man lämnar de gigantiska metodologiska problemen därhän kan man notera att Göteborgs universitet finns med på 31 av de 54 ämneslistorna, och bland de svenska lärosätena har GU ensam bäst placering på 3 av dessa listor: Dentistry & Oral Science (21), Public Administration (30) och Education (151–200).
Göteborgs universitet har delad första placering i Communication (76–100) och Law (101–150), och näst bäst placering i Clinical Medicine (33), Biological Sciences (40), Political Science (50), Oceanography (51–75), Sociology (101–150), Human Biological Science (101–150) och Management (151–200).
Tidigare resultatanalyser publicerades som pm; se Rapporter.
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/organisation/utredningar/universitetsrankning/resultatanalyser/?selectedSegment=the-s-hallbarhetsrankning-2020&skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fgmv.gu.se%2Fenglish%2Fnews-and-events%2Fnews-details%2Fhighly-ranked-even-with-increased-competition-in-global-sustainability-ranking.cid1684119
Utskriftsdatum:
2021-08-27