På den här sidan hittar du skrivråd som är bra att tänka på när du skriver i arbetet. Om du vill ha mer utförliga skrivregler eller inte hittar det du letar efter kan du använda Myndigheternas skrivregler. Fler länkar och lästips finns längst ner på denna sida.
Som medarbetare i en myndighet har vi alla ansvar för språket som vi använder i verksamheten. Vår kommunikation styrs av språklagen som säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det innebär att språket ska
Här är några av de viktigaste sakerna att tänka på när du skriver i arbetet.
Presentation med tips om att skriva klarspråk
Bygg inte långa, sammansatta ord i onödan. Exempel från årsredovisningen 2014:
Många gånger förlängs ord i onödan med efterleder av typen -insatser, -åtgärder, -verksamhet. Använd det kortare uttrycket:
Använd enkla och begripliga ord och undvik för stolpigt ”myndighetsspråk”. Använd inte heller ålderdomliga ord och ordformer som till exempel: sålunda, torde, såsom.
Exempel på ord vi bör undvika från regeringskansliets svarta lista:
Skriv hellre: om det finns särskilda skäl
Skriv hellre: undersöka
Skriv hellre: skaffa upplysningar
Använd inte engelska uttryck och floskler, klyschor eller modeord. Exempel på floskelord:
"Kommer att” behövs sällan. Ofta räcker det med ska.
”Ett antal” säger ingenting och är lite stötigt med alla sina ”t”. Det kan vara snyggare att skriva många, några eller flera.
I universitetets texter skrivs det väldigt ofta: ”i syfte att”, ”syftar till att”, ”syftet med”, ”har till syfte att” och motsvarande med orden mål och målsättning. Det fungerar någon enstaka gång men när det skrivs för ofta blir det svårläst. Texterna blir tydligare och ger ett mer bestämt intryck om dessa begrepp byts till ska och för att. Uttrycket ”har som mål att” kan till exempel bytas till ska.
Tveka inte att använda hen där det kan behövas.
Information från Språkrådet:
Hen är ett könsneutralt pronomen som används på primärt två sätt. Dels används hen när könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller ska osynliggöras. Det fungerar då som ett alternativ till uttryck som han eller hon, den eller den stilmässigt mer byråkratiska synonymen vederbörande, som i exemplet Läraren måste se eleven för den hen är.
Dels används hen för att omtala personer som inte identifierar sig som han eller hon.
Om man vill uttrycka sig könsneutralt finns det även andra strategier att välja på.
Om du menar spade, skriv då spade och inte arbetsredskap.
Det blir ofta lättare att läsa om verbet står tidigt i meningen. Exempel från årsredovisningen 2017:
Skriv helst aktiva verb (inspektera) istället för passiva (inspekteras). Meningar med aktiva verb är tydligare och skapar mer liv i texten:
Det kan vara bättre att skriva man än att använda passiva uttryckssätt:
Men var tydlig med att läsaren ska förstå vem som avses med man.
Rak ordföljd innebär: subjekt – predikat – objekt. Vid omvänd ordföljd börjar meningen med något annat än subjektet. Ibland blir det tydligare om meningen har en rak ordföljd.
För att göra ett långt streck på pc: håll ner ctrl och tryck + -
Ofta är cirka och bland annat inte nödvändigt att skriva. Står det 5 000 personer så förstår läsaren att det inte är exakt på siffran 5 000 personer.
Använd kursiv stil vid titlar på böcker, projekt, etc. Använd bara citattecken när det handlar om något som kallas något som inte är ett riktigt namn. I andra texter, som GU Journalen, är regeln att kursivera titlar och namn (inte personnamn). I årsredovisningen är det är svårt att vara konsekvent när det gäller kursivering av titlar och namn eftersom det där räknas upp så många titlar på kurser, utbildningar, konferenser etc. Ibland får läsförståelsen styra. När det bara är ett ord behövs inte alltid kursiveringen för förståelsen. Till exempel Kulturnatta.
Undvik att skriva siffror först i en mening. Skriv År 2019 hellre än 2019 eller vänd på meningen så att årtalet inte står i början av meningen. Inne i meningen är det onödigt att skriva "år" framför årtalet. I löpande text skrivs datum enligt mönstret: den 15 april 2019.
Men tänk också ett varv till, behövs dessa konstruktioner verkligen i din text? Ofta fungerar det lika bra utan:
Grundregel är:
• Stor begynnelsebokstav på fakulteter.
• Stor begynnelsebokstav på organisatoriska undergrupper om namnet är ”Institutionen för …”, ”Avdelningen för …”, ”Enheten för …” respektive XXX institutionen, Xxxenheten.
Endast begynnelsebokstaven ska vara versal. Exempel: Högskolan för scen och musik, Högskolan för design och konst - oavsett om vi gärna använder förkortningar som HSM respektive HDK använder vi inte versaler instoppade i namnen.
Observera: Göteborgs universitet skrivs med litet u i universitet och Sahlgrenska akademin med litet a i akademin.
Så här står det i Myndigheternas skrivregler, upplaga från 2014:
”Egennamn skrivs med stor begynnelsebokstav. Om flera ord ingår i namnet, bör i princip bara det första ordet och rena egennamn ha stor bokstav. Beteckningar för art, sort, slag, typ etc. skrivs med liten bokstav.
Detta är grundreglerna. Avvikelserna är dock många och det finns skäl att varna för ett överdrivet bruk av stor begynnelse bokstav. Är man tveksam, väljer man helst liten bokstav, såvida det inte kan leda till att en benämning missförstås.
Sammansättningar med namn vållar särskilt ofta tveksamhet. Om de är tillfälligt bildade och det är viktigt att framhäva namnkaraktären, skrivs de gärna med stor bokstav. Är de vanligt förekommande i en myndighets texter och mer beskriver en typ av något, passar liten bokstav bättre. Det är lämpligt att man på varje myndighet själv tar ställning till skrivregler om stor och liten bokstav när det gäller de egna texterna.”
Själva orden universitet och institution används ofta. Det är lätt att läsa fel och inte se ändelsen när universitet ska stå i bestämd form. Läs orden extra noga vid korrektur:
Göteborgs universitet följer de skrivregler för myndigheter som är framtagna av regeringen: Myndigheternas skrivregler
Det är vår uppgift att erbjuda tydlig och begriplig information på våra webbplatser. På sidan skriva för webben finns allmänna skrivråd och information om sökoptimering, tillgänglighet och mobilanpassning. Där hittar du även webbriktlinjer.
Vill du tipsa om bra länkar eller lästips? Har du frågor? Kontakta kommunikationsenheten via e-post medarbetarportalen@gu.se
© Göteborgs universitet • Postadress: Box 100, 405 30 Göteborg • Faktureringsadress: Box 115, 405 30 Göteborg
Tel 031 786 0000 • Kontakt (gu.se) • Organisationsnummer: 202100-3153 • Momsreg nr SE202100315301 • Tillgänglighetsredogörelse
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/Kommunikation/skrivregler-klarsprak-och-oversattningar/klarsprak-och-skrivregler/?skipSSOCheck=true&referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F
Utskriftsdatum:
2023-03-26
Verktyg