Daniel Enstedt är filosofie doktor och universitetslektor i religionsvetenskap. Han disputerade 2011 på avhandlingen Detta är min kropp. Kristen tro, sexualitet och samlevnad och är sedan 2018 docent i religionsvetenskap.
Undervisning och forskning är i huvudsak samtidsorienterad och religionsbeteendevetenskapligt inriktad. Utöver forskning och undervisning har han varit verksam som studierektor i ämnet religionsvetenskap och teologi mellan 2014-2018, och likabehandlingsombud på institutionen 2013-2014. Sedan hösten 2019 är han viceprefekt för utbildning (utbildningsansvarig) på LIR.
Pågående forskning
Cultural and religious perspectives in palliative care är ett fältstudiebasert pilotprojekt om palliativ vård, med fokus på hemsjukvård. Projektet undersöker hur normer och värderingar kommer till uttryck bland vårdpersonal i den palliativa hemsjukvården där bland annat människor som har migrerat till Sverige vårdas. Projektet syftar också till att utveckla empiriskt förankrade strategier för att stärka den personcentrerade vården. Projektet pågår från mars 2019 till och med mars 2020 och genomförs tillsammans Lisen Delllenborg. Projektet finnansieras av GPCC.
Undervisning
Jag har undervisat på Göteborgs universitet sedan 2006. Undervisningen har utförts i religionsvetenskap, lärarutbildningen och ämnesövergripande kurser på LIR-institutionen, samt i folkhälsovetenskap (Människosyn och livsåskådning i det mångreligiösa samhället), kost- och idrottsvetenskap (Mat och religion), idéhistoria (Människobilder) och i ämnet sexologi.
Merparten av undervisningen har skett inom ämnet religionsbeteendevetenskap (religionssociologi och religionspsykologi) och inom ramen för religionslärarprogrammets fortsättnings- och fördjupningskurser. Utöver undervisningen i religionsbeteendevetenskap har jag haft hand om de empiriska momenten och de fältanknutna studierna, samt handledning och examination av examensarbetet inom lärarprogrammet. Jag har dessutom handlett uppsatser på kandidat-, magister- och masternivå och varit kursansvarig för flertalet kurser.
Doktorandhandledning
Huvudhandledare för Giulia Giubergia. Giubergia disputerade 9:e november 2018.
Biträdande handledare för Khaled Ahmed.
Biträdande handledare för Emma Lundberg.
Nätverk
Initierade nätverket Network for the Study of Lived Religion and Society vid Göteborgs universitet 2015.
Medlem i den religionssociologiska föreningen i Sverige och ordförande i föreningen sedan 2019.
Avhandlingsresumé
I Detta är min kropp behandlar Daniel Enstedt frågor om kristen tro, sexualitet och samlevnad med utgångspunkt i Svenska kyrkans beslut om att införa en välsignelseakt för samkönade par. Studien klarlägger hur välsignelseakten gjordes möjlig genom inlemmandet av en i sammanhanget ny genuin homosexualitet och hur centrala kristna föreställningar omformuleras samtidigt som nya uteslutningar artikuleras.
Därtill undersöker avhandlingen de motsättningar som blev påtagliga i samband med beslutet genom en analys som baseras på intervjuer med två grupper: prästdeklarationens anhängare som protesterade mot beslutet och EKHO (Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella samt transpersoner). I analysen visar Enstedt hur relationen mellan de positioner som grupperna representerar är knutna till de berättelser och tankemönster som är framträdande i grupperna. Samtidigt är motståndsdiskursen inom respektive gruppering – där olika fastslagna positioner är nödvändiga för den egna gruppens nuvarande existens och självförståelse – det största hindret för en reell förändring. Mot bakgrund av dessa analyser pekar avhandlingen ut andra sätt att tala om kristen tro, sexualitet och samlevnad än de rådande.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/24072
Avslutad forskning
Att lämna islam. Apostasi, religionsfrihet och motsättningar i ett mångreligiöst Sverige
(tillsammans med Göran Larsson)
I projektet Att lämna islam behandlas flera aktuella religionsvetenskapliga frågor som kretsar kring fenomenet apostasi inom islam. Förbudet mot apostasi – att överge sin religion – är ingen ny företeelse inom islam. Det är heller inte endast islam som förbjuder apostasi. Det är emellertid islam som vanligtvis framställs som en avogt inställd religion när det kommer till avhopp. Inom islam relateras vanligen apostasi (irtidād) till andra negativt laddade begrepp som otro, blasfemi, heresi och hyckleri. Samtidigt får fenomenet en ny aktualitet och möjligen nya innebörder när islam växer i ett tidigare i huvudsak kristet land som Sverige.
Inom ramen för projektet intervjuas avhoppare från islam, verksamma imamer och människor som är aktiva i muslimska grupperingar. Samtliga intervjuer handlar om fenomenet apostasi. Därutöver undersöker studien ett omfattande mediematerial där apostasi och islam diskuteras och debatteras. Genom att behandla apostaters berättelser om och erfarenheter av att lämna islam, de föreställningar om apostasi som kommer till uttryck i muslimska grupperingar och bland imamer samt i en medial diskurs avser studien klarlägga några tankemönster som präglar dagens svenska samhälle. Dessa tankemönster står i relation till lagar och uppfattningar om religionsfrihet och yttrandefrihet, men också till dominerande föreställningar om islam i Sverige.
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet
Det goda livet. Samtida föreställningar om människan i arbete och familj
(tillsammans med Kristina Hermansson)
I projektet Det goda livet undersöks föreställningar om familj och arbetsliv som har kommit till uttryck i Sverige under 2000-talet. De dominerande föreställningarna om familjelivet och arbetslivet har genomgått stora omvälvningar, med konsekvenser för hur samhället och nära relationer organiseras. Genom att undersöka hur människan skildras och kategoriseras i olika typer av material som behandlar familj och arbete avser studien synliggöra centrala mönster som präglar dagens svenska samhälle. Dessa mönster analyseras utifrån ett maktkritiskt perspektiv för att granska normsystem, marginaliseringsprocesser och disciplineringseffekter.
Studien avser att bidra med en ökad förståelse för hur religiösa föreställningar alltjämt, men i nya former och på nya, ofta genomgripande sätt, inverkar på arbetslivet, familjelivet och de nära relationernas utformning med allt vad det innebär från barnuppfostran, arbetsliv och ekonomi till sexualitet och samlevnad. Trots att ideologiska, utopiska och religiösa tankeströmningar i hög grad har kommit att inverka på stora delar av det svenska samhället är detta fält påfallande lite utforskat. Föreliggande studie är därför att betrakta som ett bidrag till detta forskningsområde.
Projektet genomförs inom ramen för Forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa och finansieras av Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet
Läs mer om Forskningsprogrammet Religion, kultur och hälsa