Nyhet: 2015-04-23
Den övergripande frågan för den nyligen genomförda lärarkonferensen var: Hur ska vi möta utmaningen och möjligheterna med den stora utbyggnaden av lärarutbildningen? ”Tillsammans” var det korta och enkla svaret på den frågan. Det långa svaret utvecklades sedan under två dagar i seminarier och panelsamtal.
Den första dagen av konferensen innehöll föredrag om aktuella skol- och lärarutbildningsfrågor av flera centrala aktörer och intressenter. Allt för att stärka samsynen och ge ramarna för konferensens innehåll.
Lärarutbildningen är hela universitetets angelägenhet. Och utbyggnaden av den är helt i enlighet med Vision 2020:s intentioner om att universitetet ska ta samhällsansvar. Det slog universitetets rektor Pam Fredman (bild ovan) fast i sitt invigningstal av konferensen.
- Vi måste värna lärarutbildningen, inte minst för att få studenter i framtiden, sa hon.
Hon menade också att universitetet måste få större möjligheter att jobba med fortbildning tillsammans med huvudmännen.
- Ledningen för skolan måste möjliggöra detta så att lärarna får tid att fortbilda sig. Ännu bättre och mer interaktion mellan skolväsendet och lärarutbildningen är min förhoppning inför dessa dagar, sa Pam Fredman.
Helene Odenjung från Göteborgsregionen (GR) och Karin Pleijel från Göteborgs Stad representerade huvudmännen. De var eniga om att vi måste få de skickligaste studenterna att vilja bli lärare.
Karin Pleijel, som själv är lärare, menade att lärarna inte får bli för detaljstyrda, och absolut inte får vara sönderstressade.
- De ska inte tyngas av för mycket administration. Och jag tycker att det ska vara fler olika yrkeskategorier i skolan. Andra professioner behöver komma mer in för att stödja lärarna och lärandet. Till exempel specialpedagoger, kulturtolkar, administratörer.
En viss självkritik kom också fram.
- Arbetsgivaransvaret vad gäller fortbildning är inte tillräckligt bra. Det finns ingen bra plan, och det ser väldigt olika ut ute i skolorna, enligt Helene Odenjung.
Anna Ekström är generaldirektör för Skolverket, tillika av regeringen utsedd ordförande för Skolkommissionen. Hon talade en hel del om PISA-undersökningen och vad den säger oss om läget i den svenska skolan. Kanske inte hela sanningen, men resultaten är en tydlig indikation på att något är fel, menade hon.
- Läsförståelse är grunden för alla delar av PISA-provet. De svenska pojkarna har stora problem med läsningen, det vet vi. Detta är allvarligt för att de får sämre förutsättningar för såväl kommande studier som senare deltagande i arbetslivet.
Även Anna Ekström berörde fortbildningens viktiga roll i skolan och hävdade att lärare i Sverige får mindre kompetensutveckling än i andra länder. Utvärdering av undervisningen är viktigt och eftersatt – och få svenska lärare uppger att återkoppling leder till kompetensutveckling.
- Det måste till kompetensutveckling som är direkt kopplad till undervisningen, sa hon.
Hon skickade med tre områden som lärarna har frågor om när de kontaktar Skolverket. Ergo – kan kanske lärarutbildningen bli bättre här?
- Betyg och bedömning, särskilt stöd och språkutvecklande arbetssätt – inom dessa områden måste lärarna få mer kunskap med sig ut i skola och förskola.
- Jag är helt övertygad om att vi kan göra en resa uppåt i kunskapsresultaten precis som vi gjort en resa nedåt. Med de resurser vi har i Sverige borde vi ha bättre resultat.
Skolverket ska framgent jobba närmare regionerna, för att bättre kunna stödja verksamheten. Man har strukit ordet ”nationell” i uppdragsbeskrivningen, berättade Anna Ekström.
Maria Jarl, ordförande i Lärarutbildningsnämnden, är den som leder utbyggnaden av lärarutbildningen inom universitetet. Hennes föredrag höll en både positiv och kritisk ton.
- Lärarnas kompetens en nyckelfaktor i skolan, det har verkligen betonats på senare tid i debatten. Många menar också att lärarutbildningen har utvecklats och blivit bättre.
För att behålla kvaliteten i en större lärarutbildning med fler platser måste en satsning på utbildningsvetenskaplig forskning till.
- Och utbildningen måste redan nu mer och bättre ta tillvara den forskning som faktiskt finns.
- Hur vi själva talar om utbildningen är förstås centralt. Det är sällan vi själva som pratar i offentligheten – här bör vi bli bättre.
Och lärarutbildningens ansvar för att vända resultatutvecklingen i skolan – hur ser det ut egentligen?
- Vi diskuterar sällan vad vi utbildar för och varför. Jag tror att detta beror på den snabba reformtakten, som krymper utrymmet och orken att bidra med utvecklingsarbete. Vi måste bli bättre på att visa att vi inom lärarutbildningen kan vara en resurs i utvecklingen av skolan, sa Maria Jarl.
Anna Brodin, utbildningschef, Lärarutbildningsnämnden, presenterade det pågående arbetet med att ta fram en gemensam kommunikationsstrategi som ett stödjande ramverk för alla som arbetar med lärarutbildning. Strategin ska användas bland annat användas i rekryteringsarbetet för att utbyggnadens mål ska kunna nås.
Dag två innehöll bland annat panelsamtal på teman som: Hur arbetar vi med kvalitetsutveckling i lärarutbildningen och hur kan vi utveckla och stärka samverkan mellan HFU och VFU.
Konferensen blev ett unikt tillfälle för alla som på olika sätt arbetar med Göteborgs universitets lärarutbildning – både inom universitetet och i skolväsendet – att mötas.
- Det är mycket glädjande att se att det finns ett så stort och brett intresse av att vara med och utveckla lärarutbildningen, säger Maria Jarl.
Artikeln publicerades först på: lararutbildning.gu.se
Denna text är utskriven från följande webbsida:
https://medarbetarportalen.gu.se/aktuellt/nyheter-detalj//samtal-om-kvantitet-och-kvalitet-i-lararutbildning-pa-stor-samverkanskonferens-.cid1287886?skipSSOCheck=true&referer=http%3A%2F%2Fmedarbetarportalen.gu.se%2Faktuellt%2Fnyheter-detalj%2F%2Fsamtal-om-kvantitet-och-kvalitet-i-lararutbildning-pa-stor-samverkanskonferens-.cid1287886
Utskriftsdatum:
2024-03-28